När man närmar sig pensionsåldern brukar de flesta börja trappa ner så smått men inte Lars O. Carlsson, han tycks gasa på i stället – trots att han lovat sin fru något helt annat.
För den som inte är bekant med namnet, så är Lars troligen Torslandas ledande Göteborgsexpert och han har skrivit ett stort antal böcker om staden. Författarkarriären påbörjades för 40 år sedan och han har kunnat leva på sitt skrivande sedan 2009. Totalt har det blivit ett trettiotal böcker om olika företeelser, inte minst från Göteborg. Men! Då Lars drabbades av en stroke gick han från att ha kört i 110 till 10. Ett ovanligt tillstånd för denne flitige skribent.
– Jag tror på att vi ska prata om skavankerna som kommer med åren. Inte minst rekommenderar jag alla att ta blodtrycket regelbundet och att stressa betydligt mindre, säger han när vi får tag på honom då han sitter och förbereder sitt första styrelsemöte som ordförande för Göteborgs Golfförbund – ett distriktsförbund med 31 olika golfklubbar.
Det hela började när den då 64-årige Lars O. var ute och gick på Avenyn i januari förra året. Helt plötsligt släpade en fot efter och Lars började gå som om han var berusad. Tanken slog honom att han kanske hade fått covid men efter att ha lyckats att ta sig hem ville hans fru köra honom till sjukhus eftersom ansiktes vänstersida hängde ner.
– Jag har alltid arbetat mycket men sagt till frun att jag ska trappa ner som pensionär. Så jag blev förtvivlad när jag fick beskedet, inte minst eftersom jag hade lovat henne något helt annat. Och så tänkte jag dessutom att jag eventuellt inte skulle klara av att ta hand om mig själv och då skulle bli en belastning för hustrun.
Att skriva en beställningsbok är ett stort förtroende men innebär också en stress som författaren lever med länge. Bland annat blir den förutbestämda deadlinen en stor press. När händelsen på Avenyn utspelade sig hade Lars två eller tre böcker på planerings- respektive produktionsstadiet i huvudet, vilket kan ha lett till den överansträngning som i sin tur utlöste stroken.
Lars har alltid motionerat, inte minst kutat i slingan och golf började han spela 1995. Golfandet ledde till ett mångårigt uppdrag i styrelsen för Göteborgs Golfförbund. På senare tid har han varit vice ordförande och när det nu var aktuellt med omval fick han ta sig en funderare.
– Från sjukhuset ringde jag till valberedningen och meddelade att jag inte ställer upp för omval. Men jag faller så lätt för smicker så när de återkom inför vårens årsmöte ställde jag upp som förbundets nye ordförande. Jag vill ju vara med där det händer saker och jag vill vara med och bidra till utveckling samt att styra saker framåt.
Än är han dock inte helt återställd. Han upplever att han är långsammare än tidigare och lätt blir trött. Dessutom har han blivit ljud- och ljuskänslig. Han uppger att han ibland blir lite deppig när han inte känner att tillfrisknandet går framåt tillräckligt snabbt.
– När det hände fick jag all den hjälp och vård jag kunde önska. Men jag har inget program för efterbehandling och uppföljning. Det enda som har hänt i den vägen är att en psykolog ringde några gånger och frågade hur jag mådde.
– På kort tid har jag alltså gått från att vara fullt frisk till att jag nu äter en massa mediciner varje dag. Exempelvis tar jag blodtryckstabletter och blodförtunnande medel.
Någonstans när man blir äldre ändrar sig livet. Det är livets gång och inte något man kan göra så värst mycket åt.
– Jag vill vara ödmjuk, då många har det mycket värre, men jag vill ändå påpeka att många kan komma tillbaka och den tron och förhoppningen ska man försöka behålla.
Nu kör Lars sin egen rehab och träning i hemmet. Han vill verkligen visa att det går att komma igen. Att ge upp är inget alternativ.
