Valet till EU-parlamentet engagerar inte på samma sätt som ett riksdagsval. Vad har skolorna för ansvar för att lära kommande generationer om arbetet i parlamentet?
Valet till Europaparlamentet äger rum den 9 juni i år. Ett val som ofta hamnar i skymundan, trots att det är betydelsefullt för oss som EU-medborgare.
Under våren har Sveriges Radio rapporterat om hur okända många svenska Europaparlamentariker är – och hur förhållandevis få svenskar som vet om hur arbetet bedrivs i parlamentet.
Från och med den 15 april hålls EU-skolvalet i svenska högstadie- och gymnasieskolor. Endast cirka 420 skolor i landet har anmält att de ska anordna ett EU-skolval fram till och med den sista maj, enligt Sveriges Radios Ekot. Det ska jämföras med att det ägde rum skolval på ungefär 1 500 svenska skolor i samband med det förra riksdagsvalet.
Till Ekot säger Lena Nyberg på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, att intresset för att anordna EU-skolval speglar intresset för valet till Europaparlamentet i det svenska samhället i stort. Hon menar att det är ett symptom på att det är lägre valdeltagande och lägre engagemang även hos vuxna. Något som hon menar är en fara för demokratin, när skolorna inte lever upp till demokratiprinciperna, eller skapar tillräckliga förutsättningar för unga att lära sig om EU-parlamentet. Enligt henne ligger ansvaret för att fler skolor ska anordna EU-skolval på rektorer och kommuner.
I studier som World Values Survey gjorde för ett antal år sedan framgick att unga svenskar mellan 18-29 år inte värdesatte demokratin i samma utsträckning som tidigare generationer. Bland de mest alarmerande siffrorna i undersökningen var att en av fyra unga svenskar då undersökningen gjordes inte tyckte att det var så viktigt att leva i en demokrati. Något som Stefan Lydén, som då arbetade med demokratifrågor på konsument- och medborgarservice i Göteborgs Stad, oroade sig för.
Vissa av de här åsikterna kunde, enligt Stefan Lydén i Torslanda-Öckerötidningen 2018, ha sin orsak i att man ser att länder utan eller med begränsad demokrati kan bli framstående inom olika områden, trots bristen på demokratiska och mänskliga rättigheter.
Den 15 april tog även professorn i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och forskaren vid svenska valforskningsprogrammet, Henrik Ekengren Oscarsson, till X (före detta Twitter) och konstaterade:
”37 dagar kvar till förtidsröstningen till EP-valet 2024 börjar. Orimligt låg valtemperatur så långt.”
