Sjöräddningssällskapet har tidigare byggt en del båtar hos Swedeship AB i Hunnebostrand. Men i och med att Ö-borgen* tog över det företaget blev en förflyttning av produktionen aktuell.
– Verksamheten är på planeringsstadiet och kommer successivt att komma i gång på Hönö under våren, säger Emma Valham, som är kommunikationsledare på Sjöräddningssällskapet.
Dessutom handlar Ö-borgens uppdrag om mer än själva byggandet och innefattar även ett helhetsgrepp tas rörande underhåll och service – det vill säga ett långsiktigt partnerskap som ska innefatta alla sjöräddningssällskapets båtar, var i landet de än finns. Exempelvis ska båtarna checkas, servas och övervakas.
– Tidigare har vi haft flera olika leverantörer men nu får vi en enda, vilket gör att vi får en helhetsöverblick. En standardisering ger flera fördelar som förenklad reservdelshållning och så vidare, säger Emma Valham.
Ett antal personer från olika delar av Sverige ska utbildas på Öckerö för att sedan finnas tillgängliga på ett särskilt telefonnummer som sjöräddarna kan ringa när det kniper. Allt för att minska den tid som frivilliga sjöräddare lägger på annat än just rädda liv till sjöss.
Helt nya båttyper
De tre nya båtklasser som sjöräddningen håller på att ta fram ska bli säkrare, snabbare och smidigare. Och! De ska byggas av Ö-varvet i Aston-Haralds tidigare lokaler i Hönö Klåva. Dessa båtar, som ska ta Sjöräddningssällskapet in i framtiden, är ritade av den norska båtdesignern Birger Kullman – en man som har lång erfarenhet av just räddningsbåtar.
Båttyperna blir 9, 12 och 14 meter långa.
Orsaken till att sällskapet satsar på helt nya båttyper är att de gamla börjar kännas föråldrade.
– De gamla är fortfarande väldigt dugliga och de uppgraderas successivt men vi bygger inga nya av de tidigare modellerna, säger Emma.
Specialdesignade
De nya båtarna ska byggas från grunden och baseras på erfarenheter som sällskapet har gjort genom decennierna. Dessa båtar är specialdesignade för verksamheten och bland annat ska de kunna gå mjukare och snabbare i grov sjö. Vikten är också en fråga och därför kommer skroven att göras i sandwichlaminat med glasfiber på utsidan och kolfiber på insidan. Ett viktsmässigt lättare byggsätt ger också bränslebesparingar i bortemot 30–35 procent.
En annan viktig aspekt är att en båt av den här typen ska vara lätt att köra, manövrera och jobba i. Det handlar om alltifrån ljudvolym och ergonomi till hur båten uppför sig i vattnet. Styrhytten kommer därför att vara gummiupphängd för att minimera buller, en god ventilation ska ge bra klimat ombord och en avancerad teknik kommer att underlätta handhavandet.
Högre hastighet i sjö
Skroven är dubbelkrummade och går ovanligt djupt. Med den formen fås en bättre volymfördelning och på köpet kommer styrka och styvhet. Detta sammantaget gör att båtarna går mjukare i sjön och kan hålla högre hastighet i grov sjö.
Båten har också andra konstruktionsfinesser – exempelvis är aktern nedsänkt och fören högre, detta för att det ska gå att köra båten i sjögång utan att riskera att doppa nosen och för att ha olika höjdnivåer att lägga till med. Typen är därför lägre där bak om sjöräddningen ska lägga till intill en kajak och högre där fram för att kunna jobba mot en hög motor- eller segelbåt.
Den första räddningsbåten som byggs kommer att placeras i Skärhamn och drivs av en inombordare med vattenjet.
