Tretton minuter hade hundarna på sig att valla fyra får mot en liten fålla. De flesta hundarna var av rasen bordercollie men även någon kelpie deltog. Med föraren i ena ändan av en stor äng och fåren minst 250 meter bort sprang hundarna antingen ett vänstervarv eller högervarv. Detta för att komma bakom fåren för att valla dem i den riktning som föraren visslade med olika kommandon. Det kunde vara höger, vänster, stanna, gå och sakta. Hundarna skulle föra tre tackor och ett lamm över ängarna och genom olika öppna grindar.
Det var Vallhundsringen som anordnade tävlingen och Pernilla Esping på Stora Tumlehed gård ställde upp med sina får.
Det började med en veterinärbesiktning på morgonen.
– Det är noga med djurhanteringen, sa Zonja Ottosson som tävlade med hundarna Jaakko, Hill och Jay.
Zonja har själv en fårgård i Trollhättan. Hon tittar gärna på hur de andras hundar uppträder. Hon föder upp vallhundar och avlar på de bästa beteendena.
IK2 är den högsta av tävlingsklasserna där man rankas till SM.
– Momenten speglar de vardagliga hanteringarna på en fårgård, förklarade Zonja.
Joel Svensson var domare och var på Stora Tumlehed gård för första gången.
– Det är en jättetrevlig tävling och trevligt med så bra djurhantering.
De tio bästa rankades till SM. Pernilla gjorde debut med hunden Kash i årets tävling och kom bland de tio bästa. Zonja kom etta med hunden Jay.
Tävlingens moment
Elisabeth Bademo är med i styrelsen i Vallhundsklubben. Hon berättade under tävlingens gång vad som händer vid varje moment.
– Varje vissling betyder något och man får den flock man förtjänar. Det är hunden som gör flocken.
Hunden går i vid båge för att komma djupt bakom fåren för att inte störa dem i själva utgången. Upptag – föraren visslar så att hunden ska få fåren att börja gå lugnt och rakt.
Tredje momentet i hämtet är framdrivningen. Hunden ska driva fram fåren mot föraren. Det ska gå i skritt eller trav, inte snabbare. Det ska vara rakt under kontroll genom framdrivningsgrindarna och man får avdrag om fåren går utanför grinden. Ett poängs avdrag för varje får. Fåren ska sedan gå mot föraren och runda henne. Då vill man ha en tight sväng. Sedan förs dom till fråndrivningen mot de första grindarna i så rak linje som möjligt. För varje kurva får man poängavdrag.
Nästa grind ska också vara så tight som möjligt. För stora svängar ger poängavdrag. Det är många saker som bedöms och de olika visslingarna betyrder olika saker. Föraren kommunicerar hela tiden med sin hund med olika visselsignaler.
Det är även många saker som påverkar fåren. Dels är det hunden men också att fåren kan ha drag – att de har en vilja att gå åt ett visst håll.
Hundar är otroligt musikaliska och lär sig snabbt de olika kommandosignalerna. Men det är inte alla hundar som har förmågan, inte ens bordercollie. Man gör ett anlagsprov – ett vallhundsprov för att se om de har rätt förmåga att valla får.
I delningsringen, när det första fåret kommit in i ringen, får föraren gå fram för att ta emot fårflocken. Nu får fåren inte gå utanför ringen för då blir det poängavdrag. Där blir det ett samarbete mellan föraren och hunden att dela på fåren i två grupper. De får föraren vänder sig mot ska hunden ta hand om. Därefter ska flocken samlas igen och gå i en så rak linje som möjligt till fållan som är slutmålet.
