Snoriga, rinnande näsor. Röda ögon och slemhosta. Influensasäsong och barn som behöver stanna hemma från förskolan, eller grundskolan. November är den månad då vabbsäsongen drar i gång på allvar. Men det skiljer sig mellan mammor och pappor när det kommer till vem som vabbar mest.
I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan för vård av barn (vab). Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men sedan 2021 har kurvan vänt nedåt. Pappornas andel av vabbdagarna minskar i riket som helhet och utgör idag 39 procent av allt vabbande, rapporterar nyhetssajten Newsworthy.
Enligt siffror från Försäkringskassan som Newsworty sammanställt går det att se att pappornas uttag av vabbdagar i Öckerö kommun peakade under hösten 2020, då kommunens fäder var uppe i 41 procent av vabbdagarna. Under senaste tolv månaderna har papporna i Öckerö kommun stått för 38 procent av vabb i kommunen. Vabbrekordet bland pappor slogs samtidigt som fotbolls-VM avgjordes i juli 2006 – den månaden togs över 60 procent av vabb ut av män, samma månad slog Göteborgs pappor vabbrekord.
Men samtidigt så färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. På nationell nivå finns det drygt 300 000 ensamstående mammor jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Men skulle vabbandet vara helt jämnt fördelat i hushåll med två föräldrar skulle män på totalen stå för omkring 45 procent av alla vabbdagar, på grund av underrepresentation i ensamhushåll.
”Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar”, skriver Newsworthy om jämförelsen.
Ingen kommun i landet når 50–50, men toppas av Ljusnarsberg som har 45 procent uttag av pappor och i botten hittar man Arvidsjaur med 28 procent. I Göteborg peakade uttagen senaste deceniet hösten 2021 då 40 procent av vabb togs ut av pappor.
