Politikerna i Öckerö kommun har antagit ett näringslivsstrategiskt program med det övergripande målet att minst 900 nya jobb ska skapas till år 2035. Dessa tänker man sig tillskapas inom i huvudsak två olika sektorer nämligen: besöksnäring och maritim och marin utveckling som i sin tur drar med sig bygg, boende och kommunal verksamhet. Inom besöksnäringen räknar man med att 200 nya jobb kan vara en realistisk skattning – motorn i den utvecklingen är hotellen. Och inom den maritima och marina sektorn tänker man sig att 400 nya jobb ska kunna skapas – då i samverkan mellan näringsliv, akademin och kommun. Vad gäller den kommunala verksamheten är det tänkt att en utökad verksamhet kan ge uppemot 200 nya jobb – den kalkylen bygger på kommunal tillväxt och satsning på boende. Därtill kommer att 100 till 150 nya jobb kan tillkomma på grund av den generella tillväxten hos övriga företag i kommunen.
För att nå målet krävs emellertid att kommunen tillsammans med näringslivet kan attrahera nya verksamheter till övärlden, som passar miljön och kan dra nytta av placeringen.
Ett vägval
Öckerö kommuns besök- och näringslivschef, Ronald Johansson, har arbetat sig in i frågorna rörande kommunens vägval inför framtiden utifrån ett näringslivsperspektiv.
– Jag insåg att vi inte visste så mycket så jag gjorde en egen utredning för att ta ett helhetsgrepp om problematiken, säger han.
Ronald ser sjöfarten, fisket och det som rör det maritima- och marina som delar i vägen framåt.
– Man får höra att fordonsindustrin är större än sjöfarten men jag hävdar att sjöfartens indirekta betydelse för bland annat sysselsättningen är jättestor och dessutom investerar man mer inom sjöfarten än vad fordonsindustrin gör. Hela 92 procent av vår import kommer hit till landet via båt. Ukrainakriget har aktualiserat vad som händer om sjöfarten inte fungerar. Indirekt har sjöfarten en enorm betydelse men är en ickefråga trots att nyttan är större än vad omsättningen och antalet direkt sysselsatta antyder. Man kan ju undra varför näringen inte gjort sin röst hörd? Men de har väl inte sett nyttan utan sökt sig utomlands i stället. Hela 80 procent av det svenska tonnaget är utlandsregistrerat.
– För fisket har man tydliga planer på en ökad självförsörjning av humankost från havet i regeringens livsmedelsprogram. Men i Hav- och vattenmyndighetens reglering av fisket saknar man relevant koppling till det programmet.
Utmaningar
Ronald radar upp ett antal utmaningar. För att nämna några: En åldrande befolkning. Vikande skatteunderlag. Alla kommunens fiskhamnar är byggda på 30- och 40-talet och de har nu ett stort renoveringsbehov. Fiskebåtarna inom det demersala fisket är så gamla för att det är så dyrt att bygga nya och grunden för finansiering saknas i dagens kvotsystem. På 40 år har inga större investeringar gjorts för fisket i Bohuslän, till exempel i landningskajer. Hela 62 procent av dansk pelagiskt fiske ägs av svenska intressen och i stort sett landas all sill i Skagen, som sedan länge är Sveriges största fiskhamn.
Här finns två forskningsstationer: Kristineberg och Rossö. Kristineberg är mest inriktat på bioteknik och biomassa och Rossö forskar om mat från havet. Ronald har en tanke om att ett maritimt och marint utvecklings- och innovationscentrum borde förläggas till Öckerö. Detta skulle vara en mötesplats där forskning och utbildning skulle bedrivas och strategier läggas upp utifrån ett kommersiellt näringslivsperspektiv.
– Jag ser helt enkelt nyttan av en ny permanent ”mötesplats” med ett brett upplägg. Det skulle kunna vara ett marint kluster med Chalmers, RISE, Lighthouse, SMTF. Hamnplanen på Öckerö kunde bli ett sådant ställe. Men detaljplaneförändringar tar mellan 5 och 10 år. Detta måste dessutom vara en nationell angelägenhet, inte en regional.
