Uppgifterna till medborgarenkäten samlades in i november förra året, då kommunen dels befann sig på plats utanför matbutiker på både Björkö och Hönö för att samla in uppgifter. Samtidigt som enkäten låg ute på kommunens hemsida för att kunna besvaras. Totalt svarade 624 personer på enkäten, vilket betyder att ca 5% av kommunens totalt 12 886 folkbokförda invånare deltagit i undersökningen. Kommunens säkerhetschef Andréas Alderblad tycker underlaget är bra, men är inte helt nöjd.
– Självklart hade vi önskat att alla 100 procent av kommunens invånare hade svarat. Men vi får jobba på det vi har. Det är klart att informationskampanjen för att samla in röster alltid kan bli bättre. Samtidigt har deltagandet i enkäten ökat i år, vilket är positivt.
Den första frågan i enkäten, som inte handlar om kön, ålder eller vilken ö man bor på är frågan ”Känner du dig trygg i ditt närområde” med svarsalternativen ja eller nej. 78 procent svarade ja och 22 procent svarade nej.
Hur tolkar kommunen att lite mer än en femtedel av de tillfrågade uppger att de känner sig otrygga?
– Upplevd otrygghet är något som baseras på subjektiva känslor och ibland svårt att sätta fingret på vad det kan bero på. Men vi har identifierat att det i huvudsak har att göra med trafiken. Vi har sett en stor tillväxt av a-traktorer som skapar oro. Och en del uppger att de kanske bor nära en väg där det går trimmade mopeder som för oväsen om nätterna. Då kallar dem det otryggt, säger Andréas.
Men kommunstyrelsens ordförande, Jan Utbult (KD), menar att fokus bör ligga på att det faktiskt finns en överväldigande del som känner trygghet.
– Från mitt håll så känns det som att vi har en stor trygghet i kommunen och vi är faktiskt en av de tryggaste kommunerna i Sverige. Samtidigt är det viktigt att inte slå sig till ro utan ta alla signaler på allvar. Det vi ser i undersökningen är att det framförallt handlar om trafiken där invånarna ser otrygghet. Därför är det nu viktigt att fokusera på kontroll och information. Men vi har också alla ett ansvar att hjälpa till.
Påskfyrarna del av enkäten
Även påskfyrararna tas upp i medborgarenkäten där det visar sig att strax under hälften (47 procent) av de svarande tycker påsktraditionen med påskfyrar är något positivt som de vill bevara. 38 procent uppger sig vara negativt inställda och 15 procent av de tillfrågade vill inte ta ställning i frågan.
– Det folk är bekymrade över kring påskfyrarna handlar framförallt om det som sker före påsk, berättar Jan Utbult. Det ökar med bilar som kör runt och det finns problem med både trimmade mopeder och onykterhet. Det är därför kommunen arbetar på det tillsammans med polisen.
På vilket sätt jobbar kommunen för att förbättra de problem ni nämner?
– Det handlar mycket om att skapa informationskampanjer kring allt om miljöpåverkan, tillstånd för allmänna sammankomster och att anmäla brott. Vi har ett nära samarbete med nattvandrarna för att få ut fler vuxna på gator och torg. Vuxennärvaro är viktigt, berättar Andréas Alderblad.
Kan kommunen skicka signaler om att påskfyren inte ska få genomföras?
– Att från kommunens sida gå in starkt och påverka påskfyren åt ett eller annat håll. Nej, den frågan har inte varit uppe till diskussion, berättar Jan Utbult och fortsätter:
– Kommunen kan vare sig tillåta eller förbjuda påskefyrarna då dessa anordnas utanför tätbebyggt område på privat mark som inte är detaljplanerad.
