Sedan pandemin bröt ut har det rapporterats om bedragare som har försökt lura till sig pengar genom såväl falska läkarintyg som löfte om vaccinering mot betalning. Det är lätt att tro att coronavirusets framfart har utgjort en grogrund för bedrägerier. Trots det visar statistiken något annat.
– Jag tror att antalet utförda brott, eller brotten som sådana, är nog oförändrat, eller om de har ökat, men anmälningsbenägenheten har gått ner, säger Magnus Lindegren.
Folk är medvetna om att försök till bedrägerier ständigt förekommer och tycker därför inte att sådana är tillräckligt betydelsefulla för att anmäla. Dessutom har den tekniska utvecklingen inneburit att det är lättare att skydda sig mot bedrägerier. Många av de brott som anmäls är också så svåra att utreda att det inte går att gå vidare med dem. Chanserna att få tag på de skyldiga är helt enkelt för små. Magnus Lindegren jämför det med en stulen cykel.
– Jag ställer min cykel nedanför på gatan. När jag kommer ut är den borta. Jag har ingen information om det är någon som har sett vem det är som har stulit den. Jag kan bara konstatera att cykeln är borta, men jag vet ingenting. Det finns ingenting att jobba med. Det finns inga spår, säger han.
Bedrägerier under pandemin
Bedragare brukar alltid utnyttja den rådande situationen i samhället för att skaffa sig så mycket pengar som möjligt. En pandemi är naturligtvis inget undantag. I vissa delar av landet har bedragare ringt runt till äldre personer och erbjudit dem coronavaccin mot betalning, men några sådana anmälningar har inte inkommit till polisen i Region Väst. Däremot finns fallet med den så kallade Husdoktorn. Det som hände var att ett företag erbjöd snabba covid-tester mot höga avgifter. Personer som ville ut och resa betalade för att få intyg på att de var smittfria, men testerna skickades aldrig vidare till något laboratorium.
Äldre personer är särskilt utsatta när det gäller bedrägerier. Det beror enligt Magnus Lindegren bland annat på att de i regel är mindre insatta i tekniken som exempelvis används för att handla över internet. De utsätts ofta för något som kallas voice fishing, eller vishing, som innebär att bedragare via telefon försöker lura till sig uppgifter de kan ha nytta av. För att undvika att bli lurad av någon som ringer är det viktigaste att komma ihåg att myndigheter aldrig begär legitimation av personer de ringer upp. Om en privatperson blir ombedd att legitimera sig av någon som ringer upp, är Magnus Lindegrens råd att lägga på luren.
– Du ska ta kontakt med det bolaget, företaget eller myndigheten på ett nummer du själv tar reda på. Inte gå på senaste nummer, utan du ska söka den informationen. Är det till polisen ska du inte ringa ett individnummer, utan du ska gå via växeln. Du ska ringa 114 14 och be att bli kopplad till personen med det namnet, säger han.
Cynisk brottslighet mot äldre
Det finns även något som kallas fysisk vishing. Det innebär att bedragarna säger sig ringa från banken. De övertygar personen de har ringt upp om att släppa in dem i bostaden. Väl där lurar de till sig såväl bankkort som pinkod. Tre personer dömdes nyligen i Göteborgs tingsrätt för sådan brottslighet. De hade riktat in sig på personer som var födda innan 1940. Den typen av brott har hög prioritet hos polisen och är något som berör Magnus Lindegren personligen.
– Det är så cynisk brottslighet att gå på de mest skyddsvärda vi har i samhället, som vi vill värna om, och det skapar väldigt stor oreda för de här individerna, säger han.
Många av de äldre är särskilt utsatta i och med att de lever ensamma. Pandemin har dessutom förvärrat isoleringen för många. För den som har blivit utsatt för vishing eller fysisk vishing är det viktigt att försöka begränsa skadan och för att göra det så effektivt som möjligt gäller det att vända sig till rätt instanser.
– Kontakten med banken först. Spärra det som ska spärras utifrån diskussionen och dialogen med banken och sedan ta kontakt med polisen, säger Magnus Lindegren.
Vishing drabbar främst äldre, men det finns bedrägerier som kan drabba vem som helst. Den vanligaste typen är det som kallas för CNP. Det står för card not present och innebär att någon handlar på någon annans kreditkort utan att ha lagt beslag på kortet.
– Någon har på något vis snappat upp de kortuppgifter som finns där. Det är egentligen tre uppgifter som finns där. Det är kortnummer. Det är datumet. Det är CVV-koden som finns på baksidan av kortet. Och med de uppgifterna kan man handla en vara eller en tjänst på nätet exempelvis, säger Magnus Lindegren.
Annonsbedrägerier på nätet
En annan vanlig typ av bedrägeri är så kallade annonsbedrägerier, det vill säga att någon betalar för en vara på en köp-och säljsajt men sedan inte får varan ifråga, alternativt att någon inte får några pengar för en ivägskickad vara. Ett gott råd för att undvika att bli lurad är att försäkra sig om att en vara som ska skickas efter från en köp- och säljsajt faktiskt existerar. Ett sätt att göra det är att be säljaren skicka en bild på varan tillsammans med en datorskärm där en hemsida, exempelvis en nyhetssida, och dagens datum syns. På så vis kan köparen själv gå in på samma hemsida och se att uppgifterna stämmer och att säljaren verkligen har varan ifråga.
/FRIDA ANDERSSON
