Föreningen Torslandavikens Naturreservat, FTN, har i snart tre decennier arbetat för en bättre tillvaro för fåglarna i Torslandaviken. Föreningens mål är att området, som både skänker rekreation och fågelskådning, ska kunna göra det – samtidigt som det stör fåglarna så lite som möjligt.
Ett av önskemålen från föreningen är att fågelskådningsplatser skall uppföras och att det skall beredas mer yta för fåglarna att vistas på.
FTN menar att fågelbeståndet är hotat i Torslandaviken. De säger sig ha iakttagit att vissa arter har försvunnit, till exempel blåsänder och sothöna och både sång- och knölsvanar har inte synts till i samma utsträckning som förr. Däremot har inte fiskätande fåglar påverkats nämnvärt, enligt föreningen.
– Torslandaviken har inte hämtat sig fågelmässigt i Karholmsbassängen och Södskärsbassängen. Det är skrämmande få fåglar i Karholmsbassängen. Växtätarna är hårdast drabbade, säger Kåre Ström från FTN och Göteborgs Ornitologiska Förening, GOF.
Mänsklig närvaro
Orsaken till det minskade beståndet menar FTN beror på framför allt mänsklig närvaro i Natura 2000-området. Samtidigt så berättar medlemmar ur FTN hur de har vittnat om fiskare som lagt ut nät – som fåglar fastnar i.
– Det har ökat dramatiskt med människor som fiskar i Torslandaviken. De sitter på olämpliga ställen där det är häckning av vissa arter och bland annat födosökande kungsfiskare. De har även suttit vid backsvalehusen som gjort att svalorna inte kunnat häcka, säger Kåre.
Länsstyrelsen, genom Naturvårdshandläggaren Lars Sjögren, menar att minskningen i fågelbeståndet kan ha en delvis naturlig förklaring.
– Växtätande fåglar minskar och det är inte positivt men det är inte första gången det går upp och ner. Det är svängningar i systemet där det är väldigt lite undervattensvegetation och väldigt lite utav de här fågelarterna. Sedan kommer det en situation där det är väldigt mycket av undervattensvegetation och väldigt mycket fågel. Sedan kraschar det igen, säger Lars Sjögren.
2022 kom en rapport från Länsstyrelsen med titeln Utvecklingen i Torsviken 2007-2018, författad av Hans Alexandersson. Där går det att läsa att ”Vegetabilieätande knölsvan, sothöna och kanadagås uppträder talrikt i Torsviken under eftersommaren och hösten och kan därför orsaka så kallade ”eat outs”
– Man har sett i andra länder där fåglarna äter ut sin egen födobas, förklarar Lars. I ett så litet område som detta är kan det påverka undervattensvegetationen så kraftigt att man får de här svängningarna.
Mycket sötvatten
Men FTN tror att de växtätande fåglarnas minskning sannolikt beror på flera faktorer, bland annat utsötning, övergödning och förekomst av karpfiskar.
– Det har blivit en utsötning på grund av mycket dagvattenavlopp som går till Karholmsbassängen, säger Kåre Ström. Vi vill inte att det ska bli ett vasshav och hela området behöver regleras med mer saltvatten från havet.
– Vi vill ha ett tillstånd för att kunna reglera salthalten i Karholmsbassängen, fortsätter Peter Danielsson, även han med från FTN på mötet.
– Makrofyter och floran som finns på platsen kan påverkas av salthalten, svarar Lars Sjögren. Men frågan om ökad saltvatteninströmning ska jag ta med mig för att uppdatera mig kring nuvarande beslut.
Naturreservat
År 2002 beslöt byggnadsnämnden om att starta arbetet med att bilda ett naturreservat men inget har hänt på 22 år.
– Om man tittar på lagstiftningen ska man prioritera skyddet för Natura 2000-områden. Men 22 år känns ju lite lång tid, menar Peter Danielsson.
– Eftersom det är migrerande fågelarter som besöker viken är det ännu viktigare att det finns ett skydd och att detta område prioriteras enligt Natura 2000-lagstftningen, menar Kåre.
Ny våtmark
Ett annat ärende som togs upp handlade om att återskapa en mer naturlig våtmark för vadarfåglar på västra stranden vid Karholmsbassängen.
– Vi fick besked från Naturvårdsverket för bara några veckor sedan att de har beviljat 250 000 kronor för att anlägga den här våtmarken, meddelar Lars Sjögren. Tidsplanen vågar jag inte svara på. Det är dels tillståndsprocesser och samråd med övriga intressenter och naturligtvis med Göteborgs stad.
– Det är positivt att projektet kom igång, säger Kåre. Vi var ganska överens med Länsstyrelsen och kommunen om en tänkbar konkret lösning.
Men vem som formellt gör tillståndsansökan är oklart.
– Jag måste få återkomma med det, svarar Lars. Jag måste prata med mina kollegor på ärendesidan både på naturvården och vattensidan. Själva våtmarksdelen är enkel och den är även reversibel om det inte funkar.
Peter Danielsson och Kåre Ström summerar efter mötet:
– Det finns ett väldigt tryck från många håll och inte minst från oss ornitologer att Torslandaviken snarast måste få reservatsskydd och kunna utvecklas vidare. Låt oss hoppas att berörda myndigheter äntligen tar tag i denna fråga.
