Det handlar inte om huruvida tvärförbindelsen i första hand gynnar storföretagen och inte arbetspendlarna, eller ens om frågan om hållbara resealternativ. Det handlar om att invånarantalet i Torslanda har tillåtits mångdubblas samtidigt som infrastrukturen är anpassad till 1970-talets invånarantal.
Iförra veckan bordlade Stadsbyggnadsnämnden beslutet om att låta Torslanda tvärförbindelses detaljplan gå in i granskningsskedet. Något vi rapporterade om i förra veckans tidning.
I en kommentar till det skrev jag i en personligt reflekterande text bland annat att frågan om tvärförbindelsen fått en helt annan tyngd sedan Volvo Cars och Northvolts batterifabrik fått klartecken att byggas.
Vad jag ville förmedla var att storföretagens förmåga att exempelvis anlägga dammar och se till att groddjur flyttas till dem så att en fabrik kan byggas, vida överstiger kommunens förmåga att lösa liknande problem för att en eftersatt infrastruktur i Torslanda ska förbättras för stadsdelens invånare. Det går helt enkelt mycket fortare när storföretag med så kallat riksintresse vill ha något gjort.
Och jag vidhåller att Torslanda tvärförbindelse, så som den ter sig i den detaljplan som ska ut på granskning, förmodligen kommer att gynna de företagen betydligt mer än pendlande Torslandabor som vill att köerna på Kongahällavägen minskar.
Med det sagt borde jag förstås ha nämnt att dåvarande Byggnadsnämnden den 20 oktober 2020 gav dåvarande Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta detaljplan för tvärförbindelsen i Torslanda. Hösten 2021 startade sedan arbetet med att ta fram samrådshandlingar.
När det gäller Pressvägen (Novo Energys batterifabrik) togs beslutet om uppdrag 19 oktober 2021. Alltså efter uppdraget för tvärförbindelsen.
Den sistnämnda planen vann dock laga kraft redan den 9 september 2022, medan tvärförbindelsens detaljplan inte nått granskningsstadiet än. Beslutet för startplan för tvärförbindelsen togs redan 17 december 2019, vilket i sin tur redan hade föregåtts av flera år av utredningar och politiskt rabalder. Då pratar vi ändå bara om den senaste utredningsvändan.
Det stora problemet är inte att Novo Energy har en snabbfil att uppföra en batterifabrik och att den tvärförbindelse som många tycker har behövts i decennier råkar passera precis utanför, vilket gör att transporter till och från fabriken förenklas.
Det stora problemet är att alla byggprojekt i de norra och centrala delarna av Torslanda är beroende av att tvärförbindelsen genomförs. Det har de inblandade förvaltningarna själva konstaterat inför varenda byggprojekt som har genomförts, eller ska genomföras i stadsdelen.
Infrastrukturen i Torslanda, i synnerhet i de centrala delarna samt Lilleby och Björlanda, ser i dagsläget i stort sett ut som de gjorde i mitten av 1970-talet när många av stadsdelens många radhusområden uppfördes.
Enligt Wikipedia hade Torslanda 1975 en befolkning på 5 100 personer. Även om den exakta arealen som omfattas i den siffran är oklar jämfört med senare siffror, är det höjt bortom alla tvivel att befolkningen i stadsdelen ökat mångdubbelt sedan dess. Läser man Göteborgs Stads egen statistik (”Göteborgsbladet”) hade Torslanda 2022 18 305 invånare och Björlanda samma år 9 045 invånare.
Oavsett om de här invånarna väljer att åka kollektivt eller att åka bil, så tvingas de göra det på vägar som anpassade för drygt 5 000 invånare.
Och det här är innan människor har flyttat in i Skra Bro nya centrum eller bostadsprojekten i Program för Centrala Torslanda ens har börjat byggas. Eller, för den delen, innan 3 000 nya arbetstillfällen tillsatts på batterifabriken.