Lars Sellbrant är en eftersöksjägare som är förankrad i lokalt jaktlag på Hisingen.
– Vi jägare har god geografisk kännedom om trafik och marker här.
Hunden Rolex är en stötande och kortdrivande eftersöks- och släpphund.
– Rolex är en jakthund, stötande och kortdrivande. Han stöter fram ett djur. Han driver (följer efter) djuret i 4-5 minuter därefter kommer han tillbaka till mig.
Älg och grävling ”ställer” han. Han låter dem inte gå iväg. Han har det i genetiken, det är inte inlärt. Rådjur, räv och hare driver han.
– Han är en tränad hund för just detta. Han var sex månader när vi började och han var ett år när han var färdig.
Rolex har tre förstapriser i öppen klass viltspår och är viltspårschampionat. Eftersökshundar måste vara registrerade i Jordbruksverket och hos Polisen samt ha ett förstapris i viltspår.
Vorsteh-hundar är en krävande hundras. De vill ha träning och långa promenader. Det är ingen knähund. De vill jobba.
– Rolex vet så väl när han ska jobba. Han blir tokig. Jag ska ut! Då är han i sin jobb-bubbla.
När han jobbar har han ett halsband med pejl så att Lars alltid vet precis var han är. Lars kan även kalla in Rolex med en pipsignal på halsbandet. Lars har alltid en köttbulle i fickan om han behöver ett lockbete. Rolex älskar köttbullar.
Jägare
Lars Sellbrant är jägare sedan 25-årsåldern och skaffade Rolex för fem år sedan. Det var samordnaren för eftersöksjägarna på Hisingen, Ralf Zackrisson, som tyckte att Lars borde gå spårprov med Rolex. Rolex fick då första pris i öppen klass. Ralf tyckte det var en bra hund och föreslog Lars till Nationella viltolycksrådet. Husse och hund utbildade sig tillsammans och Lars blev hundförare. Vartannat år gör han ett digitalt prov med bland annat trafiksäkerhet så att han själv inte förorsakar olyckor.
Nationella viltolycksrådet och Polisen har utrustat Lars med ett ”tält” – en trekantig viltolycksskylt, blinklampa på bilen och varseljacka samt halsband till hunden. Lars har en termisk kikare – en mörkerkikare vilket underlättar. Han har även mörkeranpassad utrustning för eftersök på natten.
Markera olycksplatsen
Vid en viltolycka ringer man 112 eller 114 14 efter egen bedömning beroende på skadorna. Polisen kontaktar i sin tur de närmaste eftersöksjägarna.
Lars vill uppmana till att sätta sig själv och bilen på ett säkert ställe med varningsblinkers och triangel vid en viltolycka. Han rekommenderar att inte gå in i skogen och leta eftersom man då kan förstöra spåret för hunden. Markera olycksplatsen så att eftersöksjägarna vet var de ska börja söka. Använd en viltolycksremsa, plastpåse, eller vad du har. Det har hänt att folk hängt upp halsdukar och andra klädesplagg.
Efter att Lars blivit kontaktad av Polisen är han oftast framme vid platsen som är markerad inom 30 minuter. Först söker han själv utan hund. Många gånger ligger djuret i diket svårt skadat eller dött. För att inte kontaminera området hämtar han sedan Rolex.
– Hunden är ett viktig redskap som gör nittio procent av jobbet, säger Lars.
Vid ett sök kan hunden gå många kilometer och gör då av med mycket energi.
När Rolex ska söka, höjer han huvudet och vädrar.
– Lita alltid på hunden – han har alltid rätt. Även om jag ser att rådjuret springer åt ett håll så följ hunden för han vet vart det är.
– Det är ett väldigt roligt jobb. Jag vill inte ha några skadade djur i skogen.
När Rolex hinner ikapp det skadade djuret river och dödar det med ett bett i strupen, det hela är över på någon minut. De flesta av djuren har inre skador, käkskador och avkörda ben. Oftast går det skadade djuret bara 100-150 meter och lägger sig i en sårlega där de kan ligga länge och självdö.
Eftersöksjägare och hund är ute i alla väder och oftast när det är mörkt. Skymning och gryning är den tiden då djuren rör sig mest, men även dagtid. Djuren kan bli skrämda och då springer de upp på vägbanan.
Lita alltid på hunden – han har alltid rätt.
Lars Sellbrant
Lars kontaktar alltid markägaren där djuret hittas vilket är lagstadgat. Nio av tio rådjur som hittas är döda eller skadade.
– Utan hund hittar man bara en av tio. Då ligger de och självdör.
Både hund och eftersöksjägare är utsatta för höga risker. Folk kör alldeles för fort förbi även om det är skyltat.
– Det är tacksamt om folk kör försiktigt när de ser ”tältet” om en viltolycka.
Många viltolyckor
I Sverige sker viltolyckor var 8:e minut årligen med 65 000-70 000 fordon inblandade. I Storgöteborg händer 400 viltolyckor varav 250 sker på Hisingen.
– Hisingen är en grön ö. Generellt händer det många olyckor på Kongahällavägen och 155:an vid Sörred och Hjuviksvägen.
Det händer många fler viltolyckor än vad statistiken säger. Det är en grå zon då inte alla anmäler påkörningen. Det är få älgar på Hisingen så alla jägare har kommit överens om att inte skjuta några. Det behöver bli fler. Istället finns det alldeles för många rådjur.
– De har blivit urbaniserade och går in i folks trädgårdar.
Jaktlagen på Hisingen skjuter 100-150 rådjur om året och trafiken dödar 250.
