På bred front reagerar nu elever, föräldrar och även viss personal i skolorna i Öckerö kommun på skolbudgeten.
Bland annat har ett 50-tal elever från Brattebergsskolan tågat till kommunhuset för att lämna in en namninsamling mot att en lärare omplacerats.
Även en namninsamling på nätet kallad ”Gör om, gör rätt Öckerö kommun” har fått drygt 1 700 namnunderskrifter i början av vecka 25. Uppropet uppmanar politiker i kommunen att tänka om när det gäller omplacering av lärare i hela kommunen och att politikerna ska lyssna på kommuninvånare, föräldrar och framför allt eleverna.
På Facebooksidan Anslagstavla Öckerökommun har ett antal inlägg från både föräldrar och lärare kommenterat situationen. Diskussionen har sedan fortsatt i långa kommentarstrådar.
En lärare på Bergagårdsskolan beskriver i ett inlägg att pengarna i skolbudgeten inte har räckt till under flera år, men att nya omställningar utifrån elevunderlag riskerar att göra att många inom personalen inte längre orkar med:
”Det är en stor skam då vi har fantastiskt många duktiga och engagerade lärare/personal i kommunen som vill göra sitt bästa för elevernas skull”, skriver läraren som också är förälder till skolbarn i kommunen.
Riskerar halverat elev-underlag
Robertho Settergren (KD) är ordförande i Utbildnings-, kultur- och fritidsnämnden i Öckerö kommun. Han är väl medveten om kritiken som riktas mot de ekonomiska förutsättningarna i skolorna.
– Först och främst är det viktigt att poängtera att det inte rör sig om nedskärningar. Det handlar om verksamhetsanpassningar då vi står inför ett minskade elevunderlag. Redan i höst har vi 34 färre elever inom grundskolan och närmare 60 färre förskolebarn. Hösten 2024 fortsätter minskningen av både förskolebarn och elever ytterligare. Det innebär förstås jätteutmaningar för kommunen, medarbetare och elever som vi måste anpassa oss till.
Enligt Robertho Settergren beror verksamhetsanpassningarna inte bara på det minskade elevunderlaget, utan även på att skolor och förskolor i kommunen inte genomförde tillräckliga anpassningar till följd av minskade barngrupper under 2022. Det gör att nämnden inför höstterminen 2023 behöver minska verksamheten med tio miljoner kronor. Det motsvarar 14,5 tjänster som erbjuds andra arbeten inom kommunen. På så sätt hoppas man att ekonomin för 2023 ska komma i balans.
På helår motsvarar verksamhetsanpassningen 20 miljoner kronor, men det är trots det fel att prata om nedskärningar, menar Robertho Settergren:
– På samma sätt som att tio nya elever i en klass inte innebär en satsning utan medför nya barn- och elevpengar för just tio nya elever, innebär inte verksamhetsanpassningarna som vi nu gör några nedskärningar. Vi anpassar kostymen efter antalet elever, säger Robertho Settergren.
Om trenden med minskat barnafödande och om fortsatt få barnfamiljer väljer att bosätta sig i kommunen riskerar barngrupperna i Öckerö att halveras inom 12-15 år, enligt Robertho Settergren.
– Politiken och näringslivet måste gå samman för att bryta den här utvecklingen. Det är högsta prioritet. På kort sikt bygger vi 30 nya bostäder på Björkö och sedan har vi Öckerö nya centrum på gång. Men kommunen behöver öka takten i planarbetet ytterligare. Det behövs fler hyreslägenheter. Ungdomar och barnfamiljer måste kunna göra bostadskarriär i kommunen, säger han.
Oro kring barn med särskilda behov
I inlägg på sociala medier har även förändringar och omplaceringar för resurslärare kritiserats. Framför allt hur det kommer att drabba barn med NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättning, exempelvis ADHD och ADD) eller liknande.
– Det är av yttersta vikt att barn med särskilda behov får det stöd de behöver. Här arbetar rektorerna i de olika skolorna på olika sätt. Vissa har särskilda undervisningsgrupper och resurser i klassrummen, andra jobbar med att all personal ska vara behörig. Det är ett pussel med behörigheter och ekonomin för att få ihop helheten, säger Robertho Settergren.
