Björkö räddningstjänst står inför en utmaning som är bekant för många mindre räddningstjänster runtom i landet – rekrytering. Att säkra en tillräcklig bemanning och kompetens för att hantera de krav som ställs på en räddningstjänst på en ö av Björkös storlek är nödvändig för framtiden. ”Det är ingen kris än, men det kan ju bli en kris om vi inte hittar nya”, säger Håkan Wergeni, brandman.
En regnig förmiddag med bara några dagar kvar till hummerpremiären är det full aktivitet i Björkö hamn. Diskussionerna går bland de som står och lagar hål, syr på bomullstråd och förbättrar markeringen på kulorna innan tinorna ritualistiskt skall slängas i på måndagsmorgonen 07.00.
Håkan Wergeni tillhör inte hummerfiskarskaran. I stället har han på sig båtfixarkläderna. Segelbåten behöver göras i ordning inför vintersäsongen då vintersegling står på schemat. Men han tar en paus för att träffa mig vid räddningstjänstens lokaler i hamnen.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap släppte i slutet av 2022 en rapport om personalläget bland deltidsbrandmän där totalt sett 81 procent av Sveriges 149 räddningstjänster att de har svårt att rekrytera och/eller behålla deltidsbrandmän. Björkö räddningstjänst, som är en del av Öckerös räddningstjänst, är inte ett undantag.
– Vi ska vara minst 12 brandmän som går på jour, 2 personer varje vecka så att det blir en ruljangs på 6 veckor. Just nu är vi 9, berättar Håkan Wergeni, deltidsbrandman på Björkö Räddningstjänst.
Läget var annorlunda förr, då kunde den som ville vara med i räddningstjänsten snällt få ställa sig i kö och vänta på sin tur om man ville vara med. Nu nästintill skriker man efter personal.
– Det är vårt ständiga dilemma. Att ragga folk. I och med att vi behöver vara 12 personer, och att de flesta jobbar i cirka 6 år, behöver vi ständigt rekrytera och hitta de personer som vill vara med. Men det är svårt. Det är ingen kris än. Men det kan ju bli en kris om vi inte hittar nya. Vi är bara 9 och vi måste komma upp och bli 12.
De jourhavande brandmännen på Björkö räddningstjänst har 7 minuter på sig från larm tills att de ska lämna stationen ombytta och klara. I praktiken betyder det att man måste vara boende på ön och ha möjlighet att inte lämna ön under de 7 dagar man har jour, var sjätte vecka.
– Björkö saknar både industrier och större företag. Nästan alla som bor här jobbar någon annanstans. Då är det svårt att hitta folk som kan vara här dagtid.
Hur har du löst det?
– Jag arbetar som konsult och min arbetsgivare accepterar att jag är på plats här på björkö under veckan jag har jour. Sen är det ju så, såklart att behöver man vara borta några timmar när man har jour så kan man ju byta med någon av de andra också – såklart.
Håkan berättar att han ofta får frågan om han får betalt som brandman, vilket kan självklart får.
– Under larm, utbildning och övningar får man timersättning på ca 175 kr i timmen samt jourersättning på cirka 3500 kr per vecka. Arbetsgivaren är Öckerö kommun.
Dessutom har han tillgång till gym, utbildningar, möjlighet att ta lastbilskörkort bland mycket annat. Och, det viktigaste: han räddar människors liv.
– Vi åker på larm både vid brand och ivpa (I väntan på ambulans), och är första styrkan på plats. Vid större händelser går larmet ut till ett större område – så då kan styrkor från Storgöteborg även komma. Men de måste ta färjan hit och många gånger är tiden det kritiska.
Arbetet med att rekrytera ny personal till Räddningstjänsten pågår hela tiden, i helgen befinner sig Björkö Räddningstjänst vid insamlingarna till Världens Barn, dels för att visa upp sig, dels för att ha möjlighet att ragga folk.
– Räddningstjänsten är en service som många tar för givet att den finns lokalt på Björkö, men får vi inte tag Björköbor som kan tänka sig ställa upp att jobba inom Räddningstjänsten kan vi inte heller bemanna brandstationen dygnet runt, avslutar Håkan Wergeni.
