I förra veckans nummer rapporterade vi om nyligen införda gratis besök på återvinningscentralerna för de boende i Göteborgs kommun. I veckan kom rapporter, bland annat från Sveriges Radio Ekot, om en annan del av Sveriges återvinningssystem som kan komma att förändras då regeringen har ett förslag om att avveckla återvinningsstationerna.
De känns igen på den tydligt blågråa färgen. Dit vallfärdar Svensken dag ut och dag in. De är älskade men ganska ofta omtalade i sociala medier efter nedskräpning och allmänt stökeri. Återvinningsstationerna.
I Sverige lyder det som kallas producentansvar. Det betyder att inom de branscher som omfattas av producentansvar finns det krav på returinsamling. När det kommer till förpackningsindustrin, som producerar bland annat våra mjölkpaket, schampoflaskor och tonfiskburkar, är det FTI (Förpacknings & Tidningsinsamlingen) som står för en stor del av insamlingen. Med runt 5000 inlämningsstationer i Sverige har det blivit rutin för många att på veckovis basis fylla sina kassar med kartonger eller plast och åka till en återvinningsstation.
Producentansvaret i praktiken betyder att när ett företag säljer någon vara, så tar de lite extra betalt för förpackningen. Denna extra betalning går sedan till FTI som ombesörjer insamlandet av förpackningen.
– På ett mjölkpaket innebär det några få ören, berättar Magnus Örnborg, Regionchef för Västra Götaland och Halland på FTI.
Förra helgen rapporterade Sveriges radio Ekot om att återvinningsstationerna kan komma att avvecklas. I stället ska majoriteten av återvinningen ske redan utanför dörren både för boende i lägenhet och hus. Och ansvaret för insamlingen ska ligga på kommunen.
– Det handlar om en promemoria med förslag till ny förordning som fortfarande är ute på remiss med remisstid fram till 7 februari. Så ingenting är egentligen klart, men det kan hända att systemet förändras. Jag tror att många återvinningsstationer fortfarande kommer finnas kvar som komplement till att man återvinner ”utanför dörren”.
Hur insamlingen kan komma att se ut för villaägare som ska återvinna utanför dörren är inte heller klart.
– Det finns några kommuner som har insamlingskärl med flera fack för återvinning av plast, papper och så vidare. Men det är bara en lösning från ett företag. Det kan finnas fler. Det blir upp till kommunerna att lösa.
Men Carin Kvillborn, processledare inom kretslopp och vatten i Göteborgs stad kan inte sia om hur systemet kan komma att se ut i framtiden.
– Det som förändras är ansvaret för förpackningsinsamling. En förändring i ansvaret för förpackningsinsamling kan komma att förändra vilket eller vilka system som används men det kan vi inte sia om i dagsläget, säger Carin Kvillborn.
Förslaget skall beslutas om i sommar och implementeras mellan år 2024 och 2026. Och Magnus Örnborg på FTI, menar att de i grund och botten är positiva till det här förslaget.
– Det handlar om att man får se vad det kostar. Självklart ska man ha servicen och möjligheten att återvinna smidigt. Men det finns också en gräns när det blir problematiskt. Säg att man ska åka ut med båt till varje ö och samla ihop material utanför varje hem. Då kanske det är lättare att ha en insamling i hamnen, som idag.
Återvinning fortfarande inte tillräcklig
Enligt Magnus Örnborg har Sverige en relativt bra återvinning. Men den är långt ifrån tillräcklig i Sverige. Ungefär 80 procent av all glas och metall återvinns, men när det kommer till plast och kartong finns det mycket kvar att göra.
– För vi inte in produkterna till oss, så får de inte en chans att återvinnas. Man måste komma ihåg att det alltid är bättre att återvinna än att inte göra det.
Ett rykte som florerar är att återvunna produkter ”bara bränns ändå – så det spelar ingen roll”. Stämmer det?
– Nej det stämmer inte. Vi har Europas modernaste förpackningsanläggning för sortering av plast i Motala. All plast som återvinns i någon av våra 5000 anläggningar körs dit och sorteras. Och det är klart att det då och då dyker upp en bit plast som inte går att sortera och ja, då kan den brännas upp. Men har den biten plast aldrig kommit hit har den aldrig fått chansen att återvinnas.
Som exempel nämner Magnus förpackningarna som används för att förpacka kött. Förr användes ofta en svart förpackning som täcktes med genomskinlig plast. Idag är fler köttprodukter förpackade i ljusa tråg, något som är lättare för maskinen att återvinna.
– Det blir tydligt för maskinen vad för typ plast det är man har att göra med. Och det är viktigt. Skulle man till exempel återvinna plast som vi samlat in för att tillverka ett bullerplank säger vi. Ja då är det ju viktigt att den återvunna plasten är UV-beständig. Och det kan vi bara uppnå genom att sortera ordentligt. Den genomskinliga plasten, eller den vita, är överlag den enklaste plasten att återvinna.
