I mitten av november hade det redan anmälts 20 000 annonsbedrägerier under 2023 enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Mycket talar för bedrägerierna ökar ännu mer i slutet av november som kommit att bli den stora e-handelsmånaden.
Annonsbedragarna passar på när handeln på nätet ökar, inte minst under den ”svarta månaden”. Bedragarna lurar folk genom att lägga ut annonser på sociala medier, skicka sms, e-mail eller ringa upp med automatiserade röstmeddelanden som innehåller erbjudanden och länkar som går till falska e-handelssidor. På dessa sidor kan exempelvis köpare lockas att beställa varor som aldrig kommer, eller är piratkopior. Ofta är det de låga angivna priserna som ska locka konsumenterna. Andra tillvägagångssätt försöker lura av konsumenten kontokortsuppgifter.
Kolla upp hemsidorna
– Det är viktigt att kolla upp hemsidor eller säljaren så du inte drabbas av farliga produkter, piratkopior eller helt enkelt blir av med pengar utan att få någonting. Sök och se vad andra säger om sidan och sin köpupplevelse, är de nöjda? säger Paul Pintér, rådgivare mot digitala brott vid SSF Stöldskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.
I SSF:s årliga Demoskopundersökning framkom i år att en tredjedel av Sveriges befolkning inte kontrollerar hemsidor de handlar på, dessutom uppgav så mycket som 71 procent att de inte har sitt kort spärrat för internetköp.
Med ökad e-handel ökar även bluffsms, eller telefonsamtal där en automatiserad röst läser upp ett meddelande, där mottagaren uppmanas att betala för leverans av varor eller för beställning av varor och abonnemang man inte beställt. Bedragarens syfte är att komma åt kortuppgifter för att senare kunna handla med dem eller sälja dem vidare. Tyvärr lämnar allt för många ifrån sig sina kortuppgifter i sådana här bluffsms.
– Får du ett sms där man önskar betalning för något eller att man ska ladda ner något, kontakta företaget direkt och kolla om det stämmer. Ha ditt kort spärrat för internetköp så skulle någon få tag på dina kortuppgifter kan de i alla fall inte handla på kortet, säger Paul Pintér.
Uppringd av automatiserad röst
En uppgiftslämnare som varit i kontakt med Torslanda-Öckerötidningen beskriver hur han har blivit uppringd ett 20-tal gånger under ett antal dagar, varje gång från olika telefonnummer, under någon dag mobiltelefonnummer och under en annan dag telefonnummer med riktnummer 063 (Östersund). Personen har blockerat numren direkt, men det ringer snart upp på ett annat liknande nummer.
När man svarar säger en automatiserad röst som säger sig ringa upp från Paypal att en stor dragning i euro registrerats på ens Paypal-konto. Man uppmanas att knappa in en etta för att kontrollera uppgifterna.
Det här ska man naturligtvis inte göra. Det handlar om ett så kallat phisingförsök där bedragare försöker få åtkomst till kontouppgifter.
Så här skriver Paypal på sin hemsida om bedrägeriförsök:
”Bedrägerier med fakturor och penningförfrågningar försöker ofta lura dig att skicka pengar till en bedragare. De kan även be dig att ringa deras telefonnummer för att du ska avslöja dina personliga eller ekonomiska uppgifter via telefon.
Var försiktig med oroväckande meddelanden i fakturor och penningförfrågningar som uppmanar dig för att ringa dem snabbt för att lösa ett ’problem’ på ditt konto. Logga alltid in på ditt konto på PayPals webbplats eller i PayPal-appen för att kontrollera om någon åtgärd krävs.”
Bedrägerier med fakturor och penningförfrågningar kan genomföras på flera olika sätt:
- Du får en faktura eller penningförfrågan via PayPal, men för en produkt/tjänst har du aldrig beställt. Betala den inte.
- Du får en faktura eller penningförfrågan via PayPal som innehåller ett oroväckande meddelande. I meddelandet kan de be dig att ringa deras falska kundtjänstnummer för att få dina personliga/ekonomiska uppgifter via telefon.
- Du får en falsk faktura eller penningförfrågan via e-post, utformad för att se ut som ett riktigt e-postmeddelande från PayPal. Klicka aldrig på några länkar eller ring några telefonnummer i ett misstänkt e-postmeddelande.
Så här undviker du dessa bedrägerier:
- Om du får en misstänkt faktura eller penningförfrågan ska du inte betala den.
- Ring inte några telefonnummer som anges i fakturameddelandet eller öppna misstänkta webbadresser.
- Skicka aldrig pengar till en e-plånbok för kryptovaluta som nämns i en faktura eller penningförfrågan.
SSF Stöldskyddsföreningens tips om hur man skyddar sig vid e-handel och bluff-sms:
- Om ett erbjudande verkar för bra för att vara sant är det förmodligen så det ligger till, priset är ofta avslöjande.
- Dubbelkolla alltid sidan du ska handla från genom att söka information om den på internet.
- Har du inte beställt någon leverans, radera sms:et direkt.
- Klicka aldrig på länkar om du inte är helt säker på avsändaren av sms:et.
- Kontakta försäljningsstället eller fraktbolaget direkt om du har frågor om din leverans.
- Ha alltid ditt kort spärrat för internetköp.
- Inser du att du gjort en felaktig kortbetalning, ta kontakt med din bank.
- På säkerhetskollen.se kan du läsa mer om annonsbedrägerier.
