Rökstenen, rest i Östergötland omkring år 800 efter vår tideräknings början, är världens mest kända runsten från vikingatiden, men också en av de mest svårbegripliga. En ny tolkning publicerades inte för så länge sedan och bygger på ett samarbete mellan forskare från flera olika discipliner och universitet.
aft uamuþ stonta runaR þaR
n uarin faþi faþiR aft faikion sunu
sakum ukmini þat huariaR ualraubaR uaRin tuaR
þaR suaþ tualf sinum uaRin numnaR t ualraubu
baþaR somon o umisum monum
Så lyder stenens berömda inledning:
”Till minne av Våmod står dessa runor, och fadern Varin skrev dem till minne av den dödsmärkte sonen.
Låt oss säga detta som ett minne för Oden, vilka krigsbyten som tolv gånger båda tillsammans togs som krigsbyte mellan den ena och den andra?”
Förra året publicerade Göteborgs universitet en artikel med titeln Vikingar reste runsten av rädsla för klimatkatastrof.
Flera uttryck på Rökstenen antyder att inskriften handlar om strider och forskare har i över hundra år försökt koppla inskriften till krigiska bragder. Tack vare ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt har en ny tolkning publicerats. Den visar att det i stället handlar om en helt annan slags konflikt: kampen mellan ljus och mörker, värme och kyla, liv och död.
– Den nyckel som fick inskriften att öppna sig var tvärvetenskap. Utan samarbete mellan textforskning, arkeologi, religionshistoria och runologi hade inte Rökstenens gåtor gått att lösa, säger Per Holmberg, professor i svenska språket med inriktning mot språkbruksforskning vid Göteborgs universitet, som lett studien.
Studien utgår från ny arkeologisk forskning om hur hårt Skandinavien drabbades av en tidigare klimatkatastrof med sänkt medeltemperatur, missväxt, svält och massdöd som följd.
Bo Gräslund, professor i arkeologi vid Uppsala universitet, pekar på flera anledningar till att människor kan ha fruktat en ny sådan katastrof:
– Innan Rökstenen restes inträffade flera händelser som måste ha varit mycket olycksbådande: en kraftig solstorm färgade himlen i dramatiska röda färger, skördarna drabbades av en extremt kall sommar, och senare skedde en solförmörkelse precis efter soluppgången. Det kunde ha räckt med en av de här händelserna för att väcka oron för en ny ”fimbulvinter”, säger Bo Gräslund.
Enligt den tolkning som forskarna nu publicerar består inskriften av nio gåtor. På fem av dem är svaret ”Solen”. Bland annat gäller det en gåta om vem som var död men nu lever igen. De återstående fyra gåtorna handlar om Oden och hans krigare.
Olof Sundqvist, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet, förklarar kopplingen:
– Vikingatidens maktelit såg sig som garanten för goda skördar. De skulle leda kulten som höll ihop den sköra balansen mellan ljus och mörker. Och vid Ragnarök, skulle de kämpa med Oden i den sista striden för ljuset.
På flera punkter i inskriften menar forskarna att det finns klara paralleller till andra fornnordiska texter, som ingen uppmärksammat tidigare.
– För mig har det nästan varit som att hitta en ny litterär källa från vikingatiden. Sveriges svar på den isländska Eddan! säger Henrik Williams, professor med inriktning mot runologi vid Uppsala universitet.
