I samband med att jag besökte hemortens bildarkiv dök ett fotografi upp på en gammal flickvän. Hon står där tillsammans med sin väninna och två män. Damerna ser ganska ampra ut medan de båda männen, som kvinnorna senare gifter sig med, verkar desto gladare – att killarna fått sig några järn under västen är uppenbart. Jag tar en kopia på kortet och skickar till henne och så ringer jag några dagar senare för att prata om bilden. Varpå hon säger: ”Jag gillade aldrig det där. Alltså spriten. Det var mycket bättre med dig, du höll inte på med det där jäkla brännvinsslabbandet.”
Jag drog mig då tillminnes en sak som min moster berättade för mig: ”Att gå på fest var aldrig roligt. Det slutade alltid på samma sätt. Männen blev fulla och där satt vi kvinnor ensamma och visste inte vad vi skulle göra. Hur mycket jag än älskade min gubbe så var det där inget trevligt.”
Ja, så kunde livet te sig för två olika generationer svenska kvinnor; trots att de i båda fallen blev gifta med arbetsamma och i övrigt ordentliga män så kom spriten emellan makarna.
Förutom effekterna på den som dricker påverkas alltså också personer i närheten negativt av andra personers drickande. Runt två miljoner svenskar, en av fem, beräknas ha en närstående som dricker för mycket, vilket påverkar deras livskvalitet negativt. Danmark är ett av de sista länderna i Europa där det är tillåtet att sälja alkohol till unga under 18 år. Men till och med där börjar man dra öronen åt sig. I vårt södra grannland får man köpa alkohol när man fyller 16 år, men Århus kommun vill nu höja åldersgränsen till 18 år. Anledningen är att man vill minska risken för alkoholism.
– Vi går ut med det är för att det är det mest effektiva verktyget för att begränsa antalet människor som hamnar i skadligt drickande och alkoholism, säger barn- och ungdomsborgarrådet Thomas Medom.
Enligt en ny studie kostar alkoholen det svenska samhället ofattbara 103 miljarder kronor årligen. Viktigast är dock inte summan utan vad som gömmer sig bakom: Nämligen barnen som känner sig otrygga hemma på grund av föräldrar som dricker för mycket, dem som utsätts för våld där alkohol är inblandat och dem som dör i förtid på grund av alkoholrelaterade sjukdomar och olyckor.
Antalet alkoholrelaterade vårdtillfällen år 2017 uppgick till 660 000. Kostnaden för sjukvården var 7,4 miljarder, vilket motsvarar lönekostnaden för cirka 14 500 sjuksköterskor. Förutom detta så kostar alkoholen också stora summor för socialtjänsten, exempelvis insatser för missbruksvård, handläggning av ekonomiskt bistånd och åtgärder riktade för barn och ungdomar.
Varje år går samhället därtill miste om effektiv arbetstid på grund av alkohol. Kollegor som kommer bakfulla till jobbet och inte klarar av att prestera, medarbetare som sjukskriver sig på grund av sitt drickande och i de allvarligaste fallen medarbetare eller kollegor som dör i alkoholrelaterade sjukdomar och olyckor. Exempelvis försvinner 32 000 produktiva arbetstimmar varje vecka på grund av bakfylla. Varje år tas mer än 625 000 alkoholrelaterade sjukskrivningsdagar ut. Och 5200 personer avlider av alkoholrelaterade orsaker.
De alkoholrelaterade kostnaderna för brottsligheten i samhället uppskattas till drygt 9,7 miljarder per år. Detta är ungefär lika mycket som en fjärdedel av de årliga anslagen till rättsväsendet (polis, kriminalvård, åklagare och domstol). I vartannat misshandelsfall är alkohol involverat. Polisen hanterar 162 000 alkoholrelaterade fall varje år.
Vi närmar oss nu en av årets stora ”alkoholkonsumtionshelger”. Låt oss hoppas att den blir något sålunda vit – i flera bemärkelser.
