Förra veckan hade årets värnpliktskull på Älvsborgs amfibieregemente sin slutövning. Övningsområdet sträckte sig hela vägen längst västkusten från Göteborgs skärgård upp till Lysekil. Det avslutande momentet ägde rum på Björkö.
Trots hårda sjö och byvindar som närmade sig stormstyrkor glider försvarets stridsbåt 90 lätt fram genom vattnet. För att visa upp sig och de värnpliktigas slutövning hade försvaret bjudit in till ett pressuppbåd där transporten gick i 35 knop för att nå fram till Krokholmen, strax innanför Stora Dyrön i Hakefjorden. Ön, som i vanliga fall är ett tillhåll för sjöscoutkåren, agerade under hela vecka 19 en del av det scenario som årets värnpliktskull övade på inför avslutad värnplikt och muck.
Ombord på den nyproducerade stridsbåten löd stränga order om att inget fick fotograferas av utrustning i huvudkabinen – allt kan bli en bit i det pussel en komprometterande okänd makt kan försöka lägga.
Väl framme på Krokholmen är det många människor i rörelse. Fler stora stridsbåtar, transportfartyg och mindre båtar ligger förankrade på scouternas brygga och längst klipporna ligger soldater och blickar ut mot havets möjliga fiender. Täckta av maskeringsnät minskar riskerna att bli upptäckta.
– På västkusten måste man tänka på vilken färg man har på näten. Men med rätt färg, så är det lätt att få vilken båt som helst att snabbt smälta in i omgivningen, berättar Amfibieregementets chef och överste Fredrik Herlitz, under säkerhetsgenomgången.
Ett krig mot Storland
Under övningen deltog 500 soldater från Älvsborgs amfibieregemente i Göteborg, Amf 4 samt Stockholms amfibieregemente, Amf 1. Syftet är enkelt: Att förbereda vårt försvar inför tänkbara attacker mot vårt land. Amfibieregementet övar på både sjömålsstrider och markstrider.
Övningen utgick från scenariot att en fiende attackerat och invaderat de baltiska länderna, varpå Sverige behövt agera. Fienden, som kom från det fiktiva landet ”Storland”, riktar in sig på värdefulla tillgångar längst med kusten och mobiliserar för attack. Under torsdagen, när tidningen besökte övningen, simulerades fientlig aktivitet utanför Öckerö kommun som visade tecken på att Storland planerat landsätta trupper på Björkö under natten mot fredagen.
De värnpliktiga fick då försvara öarna och sedan fortsätta ner söderöver, allt eftersom fienden tog sig närmre Göteborgs hamninlopp. Övningen, som var en av de sista under veckan hade följts av mobilisering och försvar av oljeraffinaderier i Lysekil, berättar befäl och ansvarig för övningen, Anton Söder.
– Igår iscensattes en attack mot Lysekil, där raffinaderierna var måltavlan. En måltavla som försvarades framgångsrikt av de värnpliktiga.
Alla steg under veckan går att se som en övning i sig, menar Anton.
– Att mobilisera och transportera 500 personer i ett 60-tal båtar längst med kusten upp till Lysekil. Det är en övning i sig.
Från Amf4 deltog 300 värnpliktiga som efter övningen kommer mucka till vecka 24. En del väljer då att ta anställning inom Försvarsmakten, samtidigt som regementet ställer om och förbereder inför juli, då 300 nya värnpliktiga ska påbörja sin utbildning, som då först nästa år blir tredje gruppen att genomföra sin utbildning sedan Amf4 återinvigdes.
Att ställa om från det civila
En som nu går klart utbildningen är Sandra Mannerstråle. Värnplikten har inneburit en stor förändring i livet, menar hon.
– Klart det har varit en omställning från mitt civila liv. Men det har varit en bra upplevelse.
Under sin tid som värnpliktig har Sandra varit stridsbåtsförare. Hon påbörjade sin befattningsutbildning två månader in och har sedan dess lagt fullt fokus på att bli en skicklig förare av stridsbåt 90. Förutom båtkunskaperna tar Sandra även med sig en tydligare bild av hotet som just nu finns i världen när hon lämnar militären.
– Det är faktiskt så att man får en annan typ av information när man är inom försvaret, som ger en annan bild än den som kanske sprids på sociala medier ibland. Där kan det finnas otroligt mycket falska nyheter som inte stämmer.
Men om det blir en fortsatt bana inom försvaret – det vet inte Sandra idag.
– Vi får se. Jag är lite osäker på den punkten, avslutar Sandra Mannerstråle.
/Linus Sjöström & Fredrik Helgesson
Överste Fredrik Herlitz, chef på Älvsborgs Amfibieregemente har tillsammans med sina befäl testat de värnpliktigas kunskaper under deras senaste övning längst Sveriges västkust. Viktigt att öva nu, menar Översten. Men frågan om Nato lämnar han åt politikerna.
Sedan ett halvår är Älvsborgs Amfibieregemente, amf4, återupprättat med Överste Fredrik Herlitz som chef. Under slutövningen för de värnpliktiga är det han, tillsammans med sina befäl som testar de värnpliktigas kunskaper i de olika övningsmomenten. Det handlar om att visa upp sina färdigheter och Fredrik berättar hur soldaterna arbetar på bra under övningen och ser fram emot en skara duktiga soldater i slutändan.
– Vi kommer kunna verka över hela kusten, väst och öst. Vi här på Älvsborgs regemente har ett djupt samarbete med Stockholms och är i slutändan helt utbytbara mot varandra, berättar Överste Fredrik Herlitz.
Under övningen tränar de värnpliktiga både med skarp och blank ammunition, men håller sig till skarp ammunition på skjutbanorna. På Krokholmen hade de värnpliktiga monterat upp och övat med Robot 17, en Svensk version av den amerikanska pansarvärnssystemet AGM-114 Hellfire, utvecklat av Bofors. Systemet är laserstyrt och väger hoppackat runt 80 kilo, något de värnpliktiga får vandra omkring med på den bohuslänska graniten. I övningsarsenalen finns avancerade sjöminor och undervattenssensorer, som används för att hitta fiendens minor.
Vikten av övning blir tydligt när Ryssland invaderat Ukraina, menar Fredrik Herlitz.
– Nu när vi övar så gör vi det i vår svenska uniform, där vi endast skiljer på oss och fienden genom en armbindel – i vårt fall har Storland en vitröd bindel. Ser vi på vad som händer nere i Ukraina nu – så försvarar ukrainarna sig under samma förutsättningar. Ryssland och Ukraina har samma uniformer och det enda som skiljer dem åt är armbindlar, eller Z-markeringen, som Ryssland använder.
Sverige och Nato
Övningen ägde rum i dagarna före det att Socialdemokraterna partistyrelsen skulle fatta beslut om Nato. Bara dagar efter det att Boris Jonsson träffat Stadsminister Magdalena Andersson för att ge säkerhetsgarantier och dagar innan det visade sig att Sverige ansöker om att ansluta sig till Nato. Och på frågan hur försvaret påverkas om Sverige går med i Nato Fredrik Herlitz var han tydlig.
– Det kommer inte bli en dramatisk förändring direkt. Men det kan bli annorlunda framöver. Men vad som är bäst för Sverige hänger helt på politikerna.
Att skydda demokratin och möjligheten att gå med i Nato, är det viktigaste för Fredrik Herlitz.
– Det är det vårt försvar bygger på. Att stärka vårt land och dess möjlighet att försvara sig.
/Linus Sjöström & Fredrik Helgesson