Att Göteborg växer så det knakar kan inte ha undgått någon. Stan förtätas i en rasande hastighet. Nybyggen skjuter upp som svampar ur jorden. Det byggs i varenda buske. Ändå räcker det inte till. Inflyttningen till Sverige påverkar oss på många sätt, inte minst vad gäller bostadssituationen, nyproduktionen hänger inte med i befolkningsutvecklingen. Priser på bostadsrätter och villor har under en rad av år skjutit i höjden till följd av att efterfrågan är större än utbudet. Och detta har i sin tur gjort att svenskarna är belånade till taknocken. I ärlighetens namn ska dock påpekas att redan innan den stora migrationen till Sverige satte in höll inte produktionen av bostäder alltid jämn takt med behovet.
Det finns även en annan aspekt av detta – den så kallade ”svenska ensamheten.” Bostadsbristen gör människor mindre benägna att flytta samman på prov. Man vet vad man har men man vet inte vad man får och framför allt: man vågar inte chansa. I dagens läge är även den skötsammaste av människor bara en konkurs eller en skilsmässa bort från att bli hemlös och i sämsta fall hamna på gatan.
En av mina närmsta vänner hade byggt upp en liten eventverksamhet. Vid sidan av hade han köpt en gammal skola och renoverat den för att ha konferenser i. När huset var nästan klart gick investmentbanken Lehman Brothers i konkurs 2008 och han blev av med sina uppdrag. Alla intäkter försvann mer eller mindre över en natt och huset gick inte att sälja eftersom marknaden var stendöd. Banken fick panik och huset plus hans två övriga fastigheter skulle avyttras, de var ju värda mycket i vanliga fall. Han bad banken att ha is i magen och vänta men det gick de inte med på utan han fick sälja allt för inte mycket mer än kaffepengar.
Inte nog med att min vän blev av med både hus och hem samt bilen, därtill blev han sittande med en stor skuld. Den nyrenoverade fastigheten var innan kraschen värderad till 7,5 miljoner kronor och såldes nu för 2,5. Helt plötsligt hade han absolut ingenting. Som tur var ställde en kompis upp och den tidigare så framgångsrike företagaren fick flytta in i ett källarutrymme på 10 kvadratmeter. Och, som bekant kommer en olycka inte ensam. Mitt uppe i detta sköt en kompis sig och en annan sågade av sig armen och förblödde!
– Så lätt är det att komma i knipa när något helt utanför ens egen kontroll händer. Resan att komma tillbaka har varit tuff, säger han nu när jag pratar med honom.
