Den gamla folkskolan var allmänbildande. En del kunskap var viktig för såväl individens som samhällets framtid, typ basala kunskaper i att läsa, skriva och räkna. Medan annat förklarade världen, det vill säga hur saker och ting fungerar. Eleverna fick lära sig om historiska händelser typ skiftesreformer, Alsnö stadga, Birger jarls fridslagar…
För även om få i vuxen ålder minns exakt vilka årtal dittan eller dattan utspelades sig eller vad i detalj vissa saker innebar finns hos många övergripande, må vara vaga, begrepp om mycket. Skiftesreformerna gav oss ett rationellare jordbruk men till priset av sprängda byar (men i vårt närområde blev Öxnäs och Skändla by kvar vid det gamla). Alsnö stadga befäste det värdsliga frälset, adeln. Medan Birger jarl grundade Stockholm och gav oss kvinnofridslagen. Enligt tradition instiftades lagen av Birger och bekräftades i Alsnö stadga 1280. Och i sin förlängning fanns den kvar som ett speciellt kapitel i svensk lag fram till 1864 och begreppet återkom sedan 1998. Barnboksförfattaren Lennart Hellsing hade därför århundraden av principer på fötterna när han skrev de berömda orden ”… snällt är det inte att slå en svagare.”
Arbetet med de här frågorna måste ständigt underhållas. Det visar en ny rapport baserad på drygt 2 000 intervjuer med unga mellan 16–25 år gjord av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. I den säger 60 procent av tjejerna och 18 procent av killarna att de har utsatts för sexuella trakasserier en eller flera gånger.
Varje dag anmäler 24 kvinnor i Sverige att de blivit misshandlade av sin man eller pojkvän. Och var tredje vecka slås en kvinna i Sverige ihjäl av sin respektive.
Under förra årets första åtta månader har 9000 kvinnor anmält att de misshandlats av sin partner. Men långt ifrån alla kvinnor polisanmäler, vilket framgår av Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökningar.
Farligaste platsen för en kvinna är hennes hem. Fler än var fjärde kvinna i Sverige blir utsatt för våld i en nära relation, det vill säga blir slagen av sin partner.
Inte heller de unga kvinnorna kommer undan. Problemen börjar långt ned i åldrarna. Var fjärde ung flicka i åldern 16-24 år har utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld i en parrelation. Fakta från Brå visar på vidden av detta samhällsproblem. Drygt två tredjedelar av alla anmälda våldtäkter begås av en partner, annan närstående eller bekant.
Oprovocerat våld förekommer också. Samma vecka jag börjar skriva denna text hittar jag följande i bohuslänska medier:
”… kvinnan, som är i 45-årsåldern, var ute på en promenad med hunden när tre yngre män hoppar på henne bakifrån och kastar in henne i ett buskage. Där får kvinnan ta emot sparkar och slag. Kvinnan kan efter misshandeln ta sig hemåt och därifrån larma. Polis och en ambulans åker till kvinnan.”
Några veckor senare sker ett liknande överfall av en kvinna som är ute med hunden, detta inom en radie av en kilometer från den första misshandeln.
Och så ännu en gång:
”Det senaste överfallet inträffade vid 22-tiden i fredags. En kvinna i 40-årsåldern var ute med sin hund. Hon blev då slagen och sparkad av ett okänt antal personer.”
Attackerna har skett oprovocerade och utfördes inte heller som rån. Männen har bara haft som syfte att misshandla och skada kvinnorna.
Kanske borde andemeningen i Birger jarls kvinnofridslag, och Hellsings moderna variant, implanteras i folks allmänna medvetande än en gång. Så som det gjordes i den gamla folkskolan.
