– Beredskapsfrågan var lite av en ickefråga innan Rysslands anfallskrig i Ukraina. Men nu har det kommit upp på agendan överallt. Alla nätverk, Länsstyrelsen och samarbetspartner till kommunen jobbar upp en ny beredskapsstruktur. Och någonstans hamnar vi i en situation där vi ska se till att rusta upp samhället till de beredskapsnivåer vi hade förr.
Andréas Alderblad, Öckerö kommuns säkerhetschef, sammanfattar de två senaste åren som intensiva och med ett stort fokus på beredskap. I hans roll som säkerhetschef är han spindeln i nätet för organiseringen och uppbyggnaden av en fungerande beredskapsorganisation i Öckerö kommun som innehåller många pusselbitar och utmaningar.
– Alla öar har olika förutsättningar och som kommun är vi ganska speciella eftersom vi inte har någon fast landförbindelse. Det är bara Gotland och vi som har det så.
Nödvattenbrunnar
Trots att öarna är omringade av vatten, så finns det få vattentäkter i Öckerö kommun och vid händelse av kris är vattenförsörjningen till kommunens invånare en av de första och viktigaste delarna i kommunens beredskap att säkra.
– Det finns nödvattenbrunnar på samtliga öar i Öckerö kommun. De har funnits länge, men legat i träda här i över ett decennium. Men nu har Öckerö kommun renoverat och iordningsställt samtliga användningsbara nödvattenbrunnar på alla öar i kommunen.
Nödvattenbrunnarna är djupborrade brunnar, som finns till för att få upp nödvatten – som ett komplement till kommunens nödvattenplan.
– Vi har upphandlat med en leverantör och vid kris kommer vatten levereras i, till exempel, stora plasttankar – som sen placeras ut på lämpliga platser runt om på alla öar. Nödvattenbrunnarna är att se som ett komplement till detta.
Samtidigt arbetar kommunen med att bygga upp ett så kallat öskydd.
– Då kan vi få en grupp på varje ö som är en lokal del av civilförsvarsförbundet. Ur det kan vi ha brunnsfaddrar som ser över varje nödvattenbrunn, testar dess funktionalitet och tar prover för att hålla koll på vattenkvalitén.
Kontinuitetsplaner och reservkraft
Samtliga verksamheter inom kommunen bedriver kontinuitetsplaner – ett sätt att arbeta utifrån vad som måste fungera om något fallerar. Och enligt Andreas är det ett område där kommunen jobbar mycket tydligare nu än för två år sedan.
– Om journalsystemet inom sjukvården går ner, vad händer då? Om strömmen går? Då behöver vi reservenergi. Om soporna inte kan hämtas – hur löser vi det? Alla områden omfattar en plan a, plan b, plan c osv.
Varje mandatperiod tar kommunen fram nya styrdokument. I dem finns risk och sårbarhetsanalyser, krisledning och vilka roller som finns. Öckerö lägger fokus på att se över krisorganisationen – inte minst för att se hur arbetet kan fortgå vid höjd beredskap om anställda blir krigsplacerade.
– En annan del av arbetet är att se över vilka som är prioriterade elanvändare. Därför har vi samtal och avtal med elbolagen och svenska kraftnät för att se hur energiförsörjningen kan upprättas till de kritiska verksamheterna vi har om till exempel delar av elnätet blir nedstängt.
Har kommunen reservkraft?
– Ja, det finns reservkraft i kommunen för mycket av den samhällsviktiga verksamheten, till exempel äldreboenden. Men jag kommer inte gå in exakt på var det finns – det är också en säkerhetsrisk.
Trygghetspunkter
Ytterligare ett område som Öckerö kommun nu ser över är informationsplatser och trygghetspunkter. I krigets Ukraina finns det platser som kallas ”points of invincibility” (ungefär: oövervinnliga platser), som använts som trygghetsplatser och uppsamlingsplatser för att kunna ta del av aktuell info, ta emot enklare sjukvård, vatten och möjlighet att ladda telefoner.
– Points of invicibility har varit en enorm framgång i Ukraina och det är något vi tittar på. Och det kommer också bli olika upplägg beroende på var platsen hamnar och på vilken ö. En större ö behöver större kapacitet att ta emot fler invånare såklart. Men det handlar även här om att engagera invånarna. Kommunen har inte – kan inte ha – tillräckligt med personal för att vara stand by inför allt det här. Men vi vet att det finns ett stort intresse bland invånarna att engagera sig. Och det höjer vår motståndskraft och medvetande hos invånare – så det är bara positivt.
Både trygghetspunkter och arbetet med nödvattenbrunnar och organisationen kring dem är fortfarande på diskussions- och planeringsnivå inom kommunen där många pusselbitar måste på plats innan något är helt klart, menar Andréas.
– Vi kan inte ge något exakt datum när det är på plats. Bildandet av frivilliga resursgrupper är steg ett och sen kan vi bygga på från det.
