Att Öckerö placerade sig topp 20 av landets 290 kommuner i den årliga näringslivsrankingen är mycket bra, enligt Svenskt Näringslivs Christina Riksén. Kommunen har över lag höga betyg i undersökningen men frågan om infrastruktur sticker ut. En anledning kan vara att många företagare på öarna hade velat ha en fast förbindelse till Hisingen.
I veckan presenterade Christina Riksén, näringspolitisk rådgivare i Svenskt Näringsliv, Öckerö kommuns företagares enkätsvar som gjordes i maj. Ett trettiotal företagare, politiker och kommunala tjänstemän hade anmält sig till mötet i Tullhuset i Hönö Klåva.
– Vårt uppdrag från svenskt näringsliv är att arbeta för att skapa så bra yta som möjligt att starta och driva företag i Sverige, sa Christina Riksén. Vi driver frågor som är viktiga för näringslivet och en av de viktigaste frågorna är att arbeta på lokalt, regionalt och nationellt företagsklimat.
Med på mötet var också Öckerö kommuns besöks- och näringslivschef Ronald Johansson:
– Företagsklimatet är väldigt viktigt. Om näringslivet bedömer att vi har ett bra företagsklimat vill man kanske aktivera sig, bidra och framför allt investera. De tre grundstenarna i näringslivsarbetet är företagsklimatet, kompetensutveckling och tillväxt. Utan ett gott företagsklimat kan det vara svårt med tillväxten.
– Att ligga på topp 20 av 290 kommuner är mycket bra, sa Christina Riksén.
En av frågorna i enkäten handlade om vägnät, tåg och flygförbindelse där kommunen placerades långt ner. Det tror Christina Riksén beror på att många företagare vill ha bro eller tunnel till fastlandet.
– Många företagare tycker det tar för lång tid att komma in till stan. Det riskerar att urholka tillväxten och näringslivet i kommunen. Sedan är det såna som tycker tvärt om. Infrastrukturen sticker ut på Öckerö.
Kommunstyrelsens ordförande Jan Utbult (KD) instämmer i att det finns delade meningar bland företagen.
– Det finns delade meningar kring en fast förbindelse. Många tycker också att det fungerar bra med färjetrafiken, säger han.
Christina Riksén uppmanar till att klättra långsamt uppåt för att lättare stanna kvar.
– Det är tufft att hålla sig kvar på topp 20.
En företagare frågade vad man tillsammans med kommunen kan göra för att bli bättre.
– Vi vill förbättra oss, svarade Ronald Johansson. Det är näringslivet som äger företagsklimatet tillsammans med offentliga som oss som arbetar där. Det finns saker vi kan bli bättre på. Avståndet mellan politikernas och företagens attityder, där måste vi någonstans gå ihop. Vad gäller upphandling kan vi bli bättre fast vi gjort en bra resa. Vägnätet är svårare att angripa.
– Ska vi bli bättre eller ska vi behålla placeringen, frågade en annan företagare.
Maria Brauer (S) svarade på frågan:
– Nu är jag oppositionsråd så det är inte jag som styr kommunen. Men när det gäller den här frågan så ligger den precis lika högt på min agenda som det gör på Jan Utbults som är kommunalråd. Vi fokuserar jättemycket på företagsbesök för att vi ska förstå vad vi kan bli bättre på. På varenda företagsbesök frågar vi de här sakerna: Vad kan vi göra för er så ni känner att vi är bra för er? Men vi kan alltid bli bättre. Vi kan aldrig släppa garden. Jag är ändå lite stolt att vi är topp 20. Det finns många kommuner som har det tuffare. Vår ambition oavsett om man tillhör röda eller blåa laget så vill vi bli bäst. Vi vill komma på plats ett så klart. Så det är bara att jobba vidare.
– Ett konkret mål som tjänsteman är att kommunen mår bra och att i det här fallet attraherar nya medborgare så vi får fler skattebetalare i kommunen, fortsatte Ronald. Då är näringslivet en del. Sedan är det skolor, boenden och omsorgen. Men för att få företag att etablera sig här så har företagsklimatet en stor betydelse.
Företagens respektive politikernas högst prioriterade åtgärder
Företagare:
1. Fler bostäder 48%
2. Förbättra det lokala vägnätet 35%
3. Kortare handläggningstider 29%
4. Mer byggbar mark för verksamheter 26%
5. Bättre dialog mellan kommun och företagen 25%
Politiker:
1. Fler bostäder 82%
2. Kortare handläggningstider 41%
3. Enklare att delta i upphandlingar 41%
4. Mer byggbar mark för verksamheter 41%
5. Mer samarbete mellan skolan och de lokala företagen 35%