I Sverige är ungefär 76 procent av befolkningen över 16 år vaccinerade mot Covid-19 med två doser. Räknar man med dem som fått en dos hamnar man på knappt 84 procent. I min bok är det siffror som är för låga, även om de är betydligt högre än i många andra länder. Om det inte föreligger uppenbara livshotande medicinska skäl för att inte ta vaccinet så borde man göra det.
I Sverige är inte antivax-rörelsen, det vill säga de som av ideologiska och/eller konspiratoriska skäl låter bli att vaccinera sig och ofta högljutt propagerar för att andra borde följa deras exempel, inte lika stark som i många andra länder. I USA till exempel ligger antalet färdigvaccinerade på 56 procent. Vaccinet mot Corona har som så mycket annat i det stora landet i väst blivit politiserat och polariserande.
På grund av det starka motståndet mot vaccin i USA skulle man enkelt kunna dra slutsatsen att vaccinmotstånd i allas dess former är importerat därifrån. Men går man tillbaka drygt hundra år i tiden är det i själva verket tvärtom.
Henning Jacobson emigrerade från Småland till USA som ung vuxen. I det nya landet blev han pastor i The Swedish Lutheran Church i Cambridge, Massachusetts. Under sin barndom i Sverige vaccinerades han, likt nästan alla svenskar, mot smittkoppor. Att ta vaccinet var nämligen obligatoriskt. När ett utbrott av smittkoppor ägde rum i på USA:s östkust 1902 vägrade Jacobson att låta sig själv och sin son vaccineras, trots att ”hälsovårdsförvaltningen” (board of health) i Cambridge, antog en förordning om att alla invånare var tvungna att vaccineras, eller som i Jacobsons fall, återvaccineras. Henning Jacobson menade att de biverkningar som han fått som ung i Sverige renderat honom ett enormt lidande. Han menade vidare att den amerikanske konstitutionen backade upp hans personliga frihet att välja bort vaccin om han så önskade.
I svallvågorna av Jacobsons vaccinmotstånd bildades bland annat organisationen Anti-Vaccine League of America.
Jacobsons motstånd till att ta vaccinet gick hela vägen upp i Högsta domstolen. Där förlorade han målet. Domstolens resonemang gick i korthet ut på att den personliga friheten inte kan anses som absolut, i synnerhet inte när manifestationerna därav utsätter andra medborgare för fara.
Idag är målet, Jacobson versus the State of Massachusetts, av förståeliga skäl återigen på tapeten i USA. Dels för att eventuellt gälla som prejudikat både för de som vill göra Covid-19-vaccinationer obligatoriska, men även intressant nog för de som vill pröva angiverisystemet som satts i system i och med Texas nya anti-abortlagar.
