Uppmuntran i uppförsbacken

Har du någon gång känt att allt är för mycket? Du har ett berg att bestiga och fattar inte hur du ska klara av det?

I italienska Val di Fiemme finns en slalombacke som heter Alpe Cermis. För femton år sedan skapades Tour de Ski som består av en rad deltävlingar av sprint- och distanslopp. Någon kom på att i den sista etappen skulle det vara en bra idé att låta alla längdskidåkare åka i Alpe Cermis. Men inte utför. Utan uppför. En klättring på 420 meter – från 860 till 1280 höjdmeter. Som värst är lutningen 28 procent. En utmaning så nära tortyr man kan komma. Inga tevebilder kan rättvist förklara vilken bergvägg åkarna har framför sig.

I januari 2015 körde SVT:s skidexpert Mathias Fredriksson backen i förväg för att visa tittarna vad som väntade åkarna. Flåsande beskrev han den hemska påfrestningen under klättringen. ”Teknik och sånt har jag glömt för längesen. Det gäller att hitta ett flyt där man liksom kopplar bort skallen och bara gör saker helt enkelt. Kliv, kliv, överlev!”

Orden satte sig i mig. De har hjälpt mig många gånger när branta livsberg av olika slag har kommit i min väg. Nyligen, när Tour de Ski skulle avgöras såg jag hur Ebba Andersson kämpade sig uppför backen. Det var stort att se Ebba ta sig över mållinjen och vinna etappen. För första gången hamnade hon överst på prispallen i världscupen.

Ibland ställs vi inför brutala uppförsbackar i livet som är vanvettigt krävande och tillsynes omöjliga att klara av. De kan vara hemliga för omgivningen men högst verkliga och kännbara för oss. Allt syns inte på utsidan.

Till dig som nu har en skräckinjagande livsbacke framför dig, eller utmattad befinner dig mitt i den: Ge inte upp! Fortsätt! Det är tufft nu. Men du kommer att få kraften du behöver. Det finns en mållinje och du kommer att nå den. Kanske försöker du just nu anpassa dig till nya livsvillkor som hastigt skrivits om och kämpar mer än någon förstår.

När alla omständigheter och ditt eget huvud säger att det är omöjligt så lyssna till hjärtat där drömmarna finns, där tron andas, där hoppet lever. Kanske är det läge att koppla bort skallen och bara göra. Bara fortsätta gå. Ett kliv i taget. Inga kliv ska underskattas. Ett litet kliv är också ett kliv. Att ta ett ögonblick i sänder är verkligen ingen dum idé.

Du är en kämpe. Kliv, kliv, överlev. Ta emot kraften som finns där. Ny kraft för varje dag och stund. Du ska se att det här också ska ordna sig. Uppförsbacken har en ände. Höjderna väntar.

Ebba fick god hjälp av sina lagkamrater. I skidspåret lade sig Linn Svahn framför henne för att hjälpa henne att dra. Att dra för andra är ett fint sätt att leva. I tuffa tider betyder det så mycket att få åka i vinddraget av någons omsorg. Gäss är proffs på detta när de växeldrar under långflygning.

I den branta backen stod sedan Frida Karlsson och hejade på Ebba och peppade henne. Att vara varandras hejarklack i branta uppförsbackar är sanna medmänniskors signum. Tänk vad några uppmuntrande ord kan betyda. Ett värmande sms eller telefonsamtal, en ros, praktisk hjälp.

Håll hjärtat öppet för alla positiva krafter som fyller på med energi. Promenader i naturens skönhet. Vårljuset som är på ingång. Musikens läkande krafter.

I många livsbackar har jag fått gå i en kraft som inte är min egen. Det är som om Gud tagit vid där jag tagit slut. Jag har nått en höjd, sett mig tillbaka på branten jag bestigit och inte fattat hur det gick till. Att jag överlevt. Hjärtat viskar ödmjukt tack.

Glöm inte att du behöver finnas med i din egen hejarklack, så var snäll mot dig själv och sug inte musten ur dig själv med orimliga krav. Du klarar denna uppförsbacke också. Höjderna väntar.

/LILIAN ANDERSSON

Mer från ledare/krönika

Louis, Morran och jag – det blir aldrig som förr

För halvannan vecka sedan var jag på Lorensbergsteatern och såg en föreställning av den amerikanske komikern Louis CK. Louis CK,…

En intressant röst i samtiden

Vid ett tillfälle blev jag sittande och diskutera journalister med en yrkeskollega. Jag nämnde då att jag inte var speciellt…

När ”vänta på kompisens rum” kopplas till slavhandel

När ni läser det här kanske det redan har blåst över. Det brukar vara så med sociala medie-stormar. De blossar…

Berömda skottar – finns de?

Då och då skriver jag om hur mina intressen tagit mig till olika platser i världen. En bitanke med dessa…


Senaste nytt

”Behåll den småskaliga torgkänslan”

Mycket återstår innan Torslanda Torg och områdena runt omkring får ett nytt utseende. Sedan tidigare är det känt att exempelvis…

Gasen som berusar den yngre generationen

Lustgas, eller N2O, som är dess kemiska beteckning, har en mängd olika användningsområden. För den bilintresserade är lustgas en effekthöjare…

En säkrare sommar

Tack vare ett 35-tal hamnvärdar, som satt sig i en 5-timmars verklighetsbaserad säkerhetsutbildning på Öckerö Maritime Center, som är proffsutbildare…

Efter branden – stugan tillbaka

Stugan brann ner på nyårsdagens morgon. Redan då upprättade polisen en anmälan om anlagd brand, men utredningen lades ner, berättar…

Ny lokal för Hönö-konferensen

Anders Marklund är pastor i Hönö Missionsförsamling. Han berättar för tidningen var den nya lokalen för konferensen ligger: – Vi…

Reglerna kan skärpas kring A-traktorer

Ökningen av traktorerna märks i samhället, vilket tidningen uppmärksammat tidigare. Nu rapporterar Sveriges Radio att det pågår en utredning på…

Vandalisering på Lilleby dansbana

Den gamla dansbanan i Lilleby har sett många duktiga artister komma och gå. Där har varit midsommarfiranden med dans, lotterier…

Med sina rötter i Hönös rika musikaliska mylla

Intresset för musik går igen i familjen. Både mamma och pappa arbetar med musik. Även Albins två syskon, Agnes och…

Hönö BK tioårsjubilerar

Fyra klubbmedlemmar – Bonny Lilja, Anneli Ansborg, Jonas Olinderhav och Johanna Borgström – åkte till Stockholm för att tävla i…

Basade över Europa i 57 dagar

Christian Jansson från Hönö har en lång karriär bakom sig som basist och sångare i olika lokala band. Det första…