Bostadsprojektet Torslanda Com, som ska uppföras i industriområdet vid Hangarvägen i Torslanda, gav upphov till ett forskningsprojekt om hälsofrämjande bostadsgårdar. Nu tänker bostadsutvecklaren Sverigehuset se till att forskningsresultateten omsätts i praktiken när utomhusmiljön ska planeras i det kommande bostadsområdet.
Bostadsprojektet Torslanda Com (där Com står för Community) i det nuvarande industriområdet kring Hangarvägen i Torslanda gav upphov till ett forskningsprojekt om hur man med hjälp av begreppet neuroarkitektur i framtiden ska bygga bostadsgårdar som främjar psykisk hälsa och välmående.
Tanken är förstås att området och bostadsgårdarna i Torslanda Com ska uppföras i enlighet med de sju nycklar som forskningsprojektet kokat ned till, som de mest betydande, när det kommer till hur fysisk miljö påverkar den psykiska hälsan.
I förra veckan presenterades den färdiga forskningsrapporten som bland annat Chalmers och Sveriges Lantbruksuniversitet har varit delaktiga i, och som finansierats av Sverigehuset, Akademiska hus och Leif Blomkvists forskningsstiftelse.
I rapporten har Torslanda Com utgjort fallstudie och testbädd.
De sju nycklarna till välplanerade bostadsgårdar är enligt forskningsrapporten, med en kort sammanfattning:
Omslutenhet – rumslig dynamik och förhindrade av insyn
Gränssnitt – övergången mellan platser och zoner, inomhus och utomhus samt privat och publikt.
Komplexitet – från sammanhållet till variationsrikt.
Kultivering – harmoni och färger, lugna och stimulerande platser.
Sammanhang – arkitektur förankrad i platsens historia.
Sinnesrörelse – Upplevelse och känsla, skönhet som berör sinnena.
Social interaktion – aktiva platser för lek, spel, odling med mera, där flera aktiviteter ska kunna pågå samtidigt.
– Vi kommer verkligen att använda forskningsresultaten i byggplanerna för att se till att gårdsmiljön blir hälsofrämjande, främst beträffande psykiskt välmående. Det är ett av väldigt få projekt som är grundat i forskning och att forskningsprojektet är sprunget ur bostadsprojektet gör det ännu mer genomförbart. Forskningen och nycklarna ger verktyg till arkitekterna som ska utforma området, säger Anna Henriksson, vd på Sverigehuset.
Sverigehuset planerar sju olika kvarter i Torslanda Com-området. Förhoppningen är att samrådsfasen kan inledas i slutet av 2025, och att detaljplanen kan vara färdig i slutet av 2027, följt av byggstart 2028 och den första inflyttningen i lägenhet 2030.
– Det skulle i den bästa av världar kunna innebära att 500 av de totalt 1 000 bostäderna skulle kunna vara färdiga om tio år, säger Anna Henriksson.
Innan dess måste Göteborgs Stad förbereda en hel del bland annat när det kommer till infrastruktur på platsen.
Anders Dahlgren är planarkitekt vid stadsbyggnadsförvaltningen i Göteborgs Stad. Enligt honom är det viktigt att komma rätt in i planeringen av utomhusytorna, såsom bostadsgårdar och kringliggande utomhusmiljöer och allmän plats, i detaljplanearbetet. Staden eftersträvar förtätning i bostadsplaneringen, och det kräver att ytorna är mångfacetterade.
Vad betyder forskningsresultaten och ”de sju nycklarna” konkret för stadens detaljplanearbete för området i Torslanda?
– Kortfattat kan man väl säga att dessa sju nycklar ger input till aspekter som vi behöver beakta när vi tar fram en detaljplan för ny bebyggelse i detta område, då särskilt hur vi kan skapa förutsättningar för att skapa gårdar av hög kvalitet som gör det möjligt att åstadkomma ”omslutenhet” – en tydlig gräns mellan offentligt och privat, ”sammanhang” – hur bostäder samspelar med omgivningen och gården samt ”social interaktion” – hur gården kan bli en mötesplats, säger Anders Dahlgren.
Enligt Anna Henriksson behöver det inte bli dyrare än vad det annars skulle ha blivit att satsa särskilt på gårdarna och utomhusmiljöerna.
– Om de boende känner ägande över gårdarna som gör att de de facto används, och att de fungerar som de ska ur ett hälsofrämjande perspektiv, då har det varit en väldigt lyckad prioritering. I många andra moderna projekt har det lagts mycket pengar på påkostad gårdsutformning som sedan inte används av de boende. Det vill vi undvika när vi lutar oss mot riktig forskning i ämnet, säger Anna Henriksson.
