Torslanda-Öckerötidningen har skrivit spaltmeter om Svart Express som blev linje 29. Men många läsare vittnar om fulla bussar och förseningar på linjerna X1 och X6. Tidningens reporter Henrik Edberg tog tjuren vid hornen och ställde väckarklockan på 5:30 två dagar i rad för att göra ett stickprov och testa hur det är att pendla in till centrala Göteborg i rusningstrafik.
Måndag morgon. Klockan är några minuter i sju. Vid linje X1:s ändhållplats i Torslanda – Hornkamsgatan – börjar det kännas som höst, även om temperaturen fortfarande är relativt varm för årstiden. Men nog är det lite kyligt i vinden.
Två personer, tre med undertecknad, väntar på bussen. Här går förutom nämnda X1 även linje 131 under högtrafik.
Under lång tid har busstrafiken från och till Torslanda kritiserats. Under det senaste året har mycket handlat om Svart Express som blivit linje 29 och fått tio nya hållplatser.
När det gäller X1 har det ofta handlat om överfulla bussar som lämnat resenärer vid hållplatser [Torslanda-Öckerötidningen 230923], eller att det generellt sett tar (för) lång tid in till staden med köer på Kongahällavägen, Lindholmsallén och nya Hisingsbron i rusningstid.
Vid Hornkamsgatan sitter Emil Håkansson och väntar. Han ska till gymnasiet inne i centrala Göteborg.
Tycker du att det funkar bra att åka kollektivt till skolan?
– Ja, det tycker jag. Jag tar bussen 7:12 och är inne vid Nordstan klockan åtta. Jag börjar tio över åtta tre dagar i veckan. Två gånger under hösten har det hänt att folk inte har kommit på bussen för att den har varit helt full, det har varit vid Amhult. Men jag har det chill – jag går på vid första hållplatsen och får alltid sittplats, säger han.
Klockan blir 7:12 och Emil och ytterligare några passagerare går på bussen som försvinner i riktning mot hållplatsen Lönnrunan.
Men jag har siktet inställt på nästa avgång, 07:21. Enligt Västtrafiks app ska det ta 48 minuter att resa från Hornkamsgatan till Nordstan med den. Men uppgiftslämnare till tidningen har angett att det är en buss som återkommande blir så full att den åker förbi vissa hållplatser med resenär som snällt får vänta in en senare buss.
Dessutom ska turen, enligt uppgift, inte sällan ta över en timme att åka in till stan med.
Vi är fyra personer som kliver på X1 klockan 07:21. Bussen stannar vid samtliga hållplatser längs Domarringsgatan men någon trängsel är det inte tal om.
Nu återstår det att se om trafiken kryper fram längs Kongahällavägen och då särskilt sträckan mellan hållplatserna Vårbäcksvägen och Nordhagsvägen, vilket är mer regel än undantag.
Det gör den inte. Det är anmärkningsvärt lite trafik.
Det kommer på passagerare vid varje hållplats och vid Torslandakrysset börjar sittplatserna sina – vissa väljer dock självmant att stå upp. Det samma gäller när bussen ankommer till Amhult Resecentrum klockan 07:38.
Från Amhult avgår bussen enligt tidtabell 07:39. Fem personer står upp. Men det ser ut att finnas ett par spridda sittplatser ombord.
Vid Sörredsmotet är bussen till och med tidig och vi får vänta in tidtabellen innan bussen rullar vidare.
På minuten en halvtimme efter att resan inleddes rullar X1 in i Lundbytunneln.
Klockan 7:59 blir det trångt på bussen när många stiger på vid Sannegårdshamnen. Det gäller dock bara en hållplats, för vid Lindholmen går många skolelever av bussen.
Lindholmsallén är angiven som en flaskhals, men idag glider bussen fram utan några som helst problem. I allén möter vi dock en X1 på väg i motsatt riktning, mot Torslanda, med texten ”fullsatt” på skylten ovanför vindrutan.
8:10, en minut sen, öppnas dörrarna vid hållplatsen Nordstan.
Det här gick smärtfritt. Men för säkerhets skull väntar jag kvar på hållplatsen för att se när de följande turerna kommer fram.
Det visar sig att 07:28-bussen från Hornkamsgatan är fem minuter sen när det rullar in klockan 08:24. 07:42-turen från Hornkamsgatan är tre minuter sen när den stannar vid Nordstan klockan 08:32. Inte mycket att tala om.
Nu återstår bara en tur tillbaka till Hornkamsgatan för mig. Och jag får lyxen att njuta av det vackra Volvoområdet i en liten pittoresk detour. Den här gången är köerna genom Lindholmsallén betydligt värre än på vägen in till staden.
Tisdag morgon. Det är ännu kallare idag än igår. Vid Lilla Varholmen blåser det friskt. Klockan är 7:15 och jag har tagit bilen hit för att åka med X6 07:27. En tur som enligt uppgift ofta är full, och vid vissa tillfällen har åkt förbi passagerare på hållplatser längs Hjuviksvägen.
Vid Lilla Varholmens hållplats står Jörgen Andersson, som bor just på Lilla Varholmen. Han jobbar ibland i centrala stan, andra gånger i Mölndal och ibland hemma, berättar han. Han försöker åka buss så ofta det går – men, säger han, det är inte värt det när han jobbar i Mölndal – det tar helt enkelt för lång tid.
Vad har vi att vänta oss på den här turen?
– Bussarna brukar vara fulla om två hållplatser, skrattar Jörgen. Det händer då och då att bussarna kör förbi folk som står på hållplatserna.
Han fortsätter:
– De har dragit ner på turerna. Men nu ska vi tydligen få nya bussar. Jag hoppas att det inte blir dubbeldäckare.
Först kommer Hönöfärjan och många går på bussen och precis innan avgång kommer färjan från Björkö. Tre personer väljer att stå upp, men det finns spridda sittplatser kvar. Bussen avgår i tid, men… Den hamnar bakom bilarna från Hönö- och Björköfärjorna.
Det tar åtta minuters färd i snigelfart att nå Majvik, där sju personer går på. Resan fortsätter i sakta mak mot Batterivägen. När vår buss närmar sig kan vi konstatera att vi har hunnit ikapp X6-turen innan som avgick 07:19 från Lilla Varholmen. Trots det försvinner de sista sittplatserna när folk går på vid Batterivägen – precis som Jörgen Andersson förutspådde.
Nu är det både rejält trångt i bussens främre del och det går riktigt segt framåt. ”Äntligen!”
I höjd med Hästevik har bilkön kört ifrån bussarna så plötsligt går det fint att köra i tillåten hastighet. Men vid Hällsviksrondellen har bussarna hunnit i kapp bilköerna igen.
De båda X6-bussarna anlöper Amhult Resecentrum med ungefär 30 sekunders mellanrum.
Det här blir intressant. Enligt uppgift till tidningen har en del tidigare Svart Express-resenärer i Torslanda och Lilleby slutat att åka 29:an och tar sig i stället med bilen till Amhult där de parkerar och sedan hoppar på X6:an in till stan.
7:48 lämnar 07:19-turen från Lilla Varholmen hållplatsen Amhult Resecentrum. En minut senare lämnar 07:27-turen samma hållplats. På den sistnämnda är alla sittplatser upptagna och 19 personer står upp.
Nu går det fort. Bussen stannar visserligen vid hållplatserna Syrhåla, Sörredsvägen och Vädermotet. Någon går av, någon går på.
Bussen kör upp mot Älvsborgsbron med 18 stående passagerare. Samtidigt kommer ett SOS-alarm-sms med ett viktigt meddelande till allmänheten i Göteborg till allas våra telefoner. Det brinner i en skrotanläggning i Agnesberg. Det är disigt i luften österut över Göteborg när bussen kör över bron.
Trafiken på Oscarsleden är tät i båda riktningarna, men hastigheten hålls. Ända tills vi kommer fram till Henriksberg i höjd med Stigbergstorget. Här tar det stopp och trafiken som ska svänga höger in mot Järntorget kryper fram. Det känns som om de sista 250 meterna fram till hållplatsen Järnvågen tar lika lång tid som det har tagit att åka från Amhult hit – men det är kanske bara en känsla.
När vi närmar oss Järnvågen syns två linje X6-bussar framför vår – med fem-tio bilars mellanrum – i den långa bilkön.
8:09 släpps ett tiotal personer av vår buss. Vi är nio minuter sena. De två bussarna tätt framför är förstås ännu senare i sin tidtabell.
8:13 går jag och många andra av vid Stenpiren. Enligt tidtabellen skulle vi ha varit där 07:57.
Man känner en lätt röklukt i luften och det är nio minuter kvar tills X6 – återigen via Volvoområdet – ska ta mig tillbaka till Lilla Varholmen. Min lilla fältstudie är över för den här gången.
Epilog: Strax innan hållplatsen Volvo Torslanda PVH på tillbakavägen går bussen sönder och alla får gå av.
