En boll- och gymnastikhall i ett nytt större bostadsområde kan resultera i nya föreningar, nya sektioner i redan befintliga föreningar och framför allt att fler människor upptäcker tjusningen i att röra på sig. På samma sätt måste vi också inbjuda samt stimulera till spontanidrott vid våra många fina anläggningar. Exempelvis med ytor och platser för föreningslösa utövare i direkt anslutning till aktivitetshallarna. Ett bra exempel på dragningskraften hos en ny idrottshall är tillkomsten av Torslandahallen i mitten på 1980-talet.
Tolered AIK: s handelbollssektion, numera Torslanda Handbollsklubb, var bra på gång i början på 1980-talet. A-laget var klart för division 1 och damlaget befann sig i toppen på division 4. Dessutom hade herrlaget tagit sig till kvartsfinal i svenska cupen genom att slå Karlskrona och därefter väntade välmeriterade HK Drott, med bland annat Cup-guld 80,82 och 85 samt SM-guld 75, 78, 79 och 84 – och fler guld skulle det bli. TAIK, klubben som spelade i Torslandaskolans gymnastiksal, var med andra ord rejält på gång och förväntades större matcher.
Hösten 1983 presenterade TAIK:s handbollssektion för första gången sina önskemål om en idrottshall i Torslanda. Det stora ungdomsantalet i en expanderande stadsdel krävde fler halltimmar. Dessutom räckte högstadiets gymnastikhall inte längre till. TAIK hade vid den tiden 22 lag som skulle dela på 13 träningstimmar i veckan – naturligtvis en omöjlig ekvation.
Två entusiastiska handbollsfäder, Jörgen Larsson och Bo Seger, med stor kompetens kring ledarskap och fastigheter började utveckla ett nära samarbete kring ett framtida hallprojekt. Den förstnämnde var dessutom ordförande i TAIKs handbollssektion.
De hittade en intresserad arkitekt i form av Ragnar Ellsinger, mannen som senare även kom att bland annat vara delaktig i skapandet av Bravida Arena.
Redan den 15 mars 1983 låg de första skisserna till Torslandahallen klara. Med dessa ritningar i handen kontaktade Larsson & Seger olika byggbolag, fritidsförvaltningen samt stadsarkitekten. Därefter följde ett möte söndagen den 7 oktober med lokala politiker; Rune Thoren, Werner Wessberg, Jörgen Linder, Rune Zachrisson samt Lars O. Carlsson. Detta blev ett positivt möte med flera kreativa idéer som ledde till att framtida riktlinjer drogs upp för en broschyr och presentationsmaterial, en skrivelse till kommunen, intäktsanalys och förvaltningsdiskussioner. Kontakter togs även med specialförbund som exempelvis Göteborgs Gymnastikförbund och Göteborgs Handbollsförbund.
Den 18 juni 1984 kunde Stiftelsen Torslandaidrott konstitueras med Jörgen Larsson som ordförande och Bo Seger som vice ordförande, kassör blev Kristina Nilsson, sekreterare Lars O. Carlsson, ledamöter blev Sune Färdigh, Jörgen Linder och Lars-Gunnar Norberg. Inom styrelsen fanns nu kompetens inom bland annat politik, marknadsföring, byggprocesser och ekonomi.
Efter detta första styrelsemöte togs ett stort antal kontakter med olika aktörer i staden. En mängd möten genomfördes och styrelsen sammanträdde i snitt varannan vecka det kommande året. Lars O. Carlsson handritade en logotype.
I augusti 1984 tog Bengt Larsson, Fritidsnämndens ordförande och Jörgen Larsson första spadtaget för Torslandahallen i direkt anslutning till fotbollsplaner och motionsslingor.
Den 10 januari 1985 meddelar Göteborgs Fritidsförvaltning, Distrikt Hisingen, att stiftelsen ”för 1985 blivit beviljad ett kommunalt anslag som främmande inrättning. Belopp framgår av bilagda protokollsutdrag.” Den beslutade summan var 750.000 kronor. Kommunen hade dessutom tidigare beviljat Stiftelsen en kommunal borgen på 8,3 miljoner kronor.
Det kommunala stödet var väldigt viktigt och nödvändigt för stiftelsen och fritidsförvaltningens tjänstemän både centralt och på distriktet var väldigt stödjande och hjälpsamma under hela processen. Denna typ av professionell kompetens var både avgörande och stärkande.
Hallens invigning planerades till den 23 mars 1985, men redan söndagen den 3 mars spelade TAIK mot Gustavsberg i seriespelet och den 7 mars var det dags för matchen mot HK Drott i Svenska Cupen. Själva invigningen lördagen den 23 mars 1985 bjöd på ett trevligt program med Leif ”Loket” Olsson som speaker. Det bjöds bland annat på uppvisningar i badminton, gymnastik, handboll och innefotboll.
Det är i år alltså 40 år sedan Idrottsanläggningen Torslandahallen stod klar – eller skall vi säga Torslandahallarna. Först var det två sporthallar med fullmått, flera omklädningsrum med duschmöjligheter, café, kontorsrum och en mindre konferensdel. Under 2009 byggdes ytterligare en sporthall till med fullmått som ligger i direkt anslutning till de andra hallarna. Anläggningen drivs fortfarande av Stiftelsen Torslandaidrott.
De största hyresgästerna dagtid är kringliggande skolor för inomhusidrott. Den största hyresgästen utanför skoltid är Torslanda Handbollsklubb som i dag bedriver en fantastisk och framgångsrik verksamhet med cirka 1.000 aktiva medlemmar. Handbollsklubben har under många år arrangerat en stor handbollsturnering, precis som Torslanda IK arrangerat en årlig inomhuscup /futsalscup sedan hallen var klar 1985 – då benämnd Crawford Cup, numera Torslanda Cup. Detta är klubbar vars verksamheter expanderat och utvecklats både i kvalitet samt kvantitet med hjälp av Torslandahallen.
Den 8 januari 1986 startade undertecknad tillsammans med Håkan Carlsson och Ulf Hermenius, med avgörande stöd av Fritidsförvaltningen och Göteborgs Badmintonförbund, Torslanda Badmintonklubb. Även Torslanda BMK är en förening som expanderat och utvecklats i en positiv riktning – klubben fyller 40 år i januari 2026. Torslandagympan är också en viktig aktivitet i Torslandahallen. Tennisen var inledningsvis inne i hallen, men har senare fått en hall, väster om Torslandahallen. Nu är det inte bara idrott som har kunnat nyttja hallen – här har arrangerats musik och underhållning, bilutställningar samt skolavslutningar.
Torslandahallen blev alltså det allaktivitetshus som utlovades och den naturliga mötesplats i Torslanda som man önskade.
/Lars O. Carlsson
Detta material är hämtat ur Idrottsarvet 2025
– Idrottsmuseet i Göteborgs årsbok
