Hönöleden och väg 155 ligger i dagsläget nära att ha uppnått kapacitetstaket under högtrafik, i synnerhet i eftermiddagstrafiken. Trafikverkets åtgärdsvalsstudie om väg 155 har arbetat fram tre olika utredningsalternativ med olika inriktningar och varierande långsiktighet.
Trafikverkets utredningsledare Patrik Benrick besökte i förra veckan både Öckerös kommunstyrelse och Västra Hisingens samhällsbyggnadsråd (SBR) för att hålla föredrag om vad åtgärdsvalsstudien hittills kommit fram till. Hittills har arbetet med studien, som pågått sedan sommaren 2018, gått ut på att förstå den faktiska situationen och sedermera utarbeta tänkbara lösningar.
– Hönöleden befinner sig vid kapacitetstaket vid högtrafik. Vi kan inte med enkelhet sätta in en femte färja. Medan väg 155 har nått kapacitetstaket i synnerhet under eftermiddagstrafiken, sa Patrik Benrick under SBR-mötet i Vingen i torsdags.
ÅVS:en har bland annat undersökt de fortplantningseffekter som skulle kunna inträffa om ingenting gjordes åt trafiksituationen, ett så kallat nollalternativ, för kösituationen till färjan under eftermiddagen. 2018 nådde de helt stillastående köerna Hjuviks bryggväg i högtrafik under eftermiddagarna. Om ingenting görs åt trafiksituationen beräknar Trafikverket att de helt stillastående köerna sträcker sig från Lilla Varholmens färjeläge till Långrevsvägen om fem år (2024). 2035 riskerar köerna att sträcka sig ända till Amhult. Denna köbildningsberäkning är baserad på Trafikverkets så kallade basprognos med + 0,99 procent trafikökning per år fram till år 2040. Detta är samma storleksordning som trafikens utveckling längs den aktuella delen av väg 155 under 2000-talet.
Tre alternativ
Trafikverket har arbetat fram tre utredningsalternativ: UA1, UA2 och UA3 som politikerna i regionen senare får ta ställning till om de var för sig eller i kombination ska lösa trafiksituationen.
Utredningen pekar på att UA1 är det enda alternativ som kan genomföras på kort sikt (2020-2030). Däremot finns en osäkerhet kring hur utökad kollektivtrafik ska kunna finansieras och en osäkerhet för hur stor effekten blir och hur länge åtgärderna räcker, enligt Trafikverket.
– Inom ramen för den här inriktningen kommer möjligheterna med personfärja att diskuteras. Livslängden på åtgärderna är beroende av kommunernas bebyggelseplaner i området och pendlingsresenärernas benägenhet att ställa om resvanor. UA1 kan följas av antingen UA2 eller UA3.
Vidare innebär inriktningarna UA2 och UA3 i båda fallen omfattande åtgärder, såväl ekonomiskt som i termer av markintrång. Båda inriktningarna kan anses leda till ökad biltrafik. Båda inriktningarna har en lång planerings- och genomförandetid och kan inte förväntas vara genomförda förrän bortom år 2030. UA2 och UA3 utesluter varandra.
Bra diskussioner
– Länsstyrelsen förtydligade i våras att detaljplanerna kan komma att prövas i Öckerö och Torslanda om situationen fortlöper. Det är viktigt att den mellankommunala diskussionen lyfts ytterligare. I slutändan är beslutet politiskt. Trafikverkets roll är i första hand att ta fram objektiva
beslutsunderlag, sa Patrik Benrick.
Dagen efter SBR-mötet där bland andra politiker och tjänstemän från Västra Hisingen, tjänstemän från Öckerö kommun och Göteborgsregionens kommunalförbund deltog sa Patrik Benrick:
– Det har varit bra diskussioner i veckan, både i Öckerös kommunstyrelse och i SBR. Det gäller att vi ser långsiktigt och öppet på styrkor och svagheter med de olika alternativen. I detta är en konstruktiv dialog A och O.
