Fredagen den 13:e augusti höll konstnärsgruppen Sepandarmaz en workshop på Sillviks badplats där barn – och en del vuxna – kunde prova på att skapa musik och instrument av skräp och plast som spolats iland längs med kustens klippor och stränder.
En sliten plastdunk, en uppspolad träbit och några strängar av plast som limmats ihop med limpistol fick bli en gitarr. En turkisk yoghurtburk fungerade som trumma och några ihopsnörande cola-burkar skramlade som maracas. Det tog inte lång tid tills den improviserade konserten var ett faktum. På gräsmattan dansade barn som sjöng och trummade i takt med musiken som strömmade ur de egentillverkade instrumenten. Att regnet hängde i luften hindrade inte många från att ta sig till Sillviks badplats där arrangörerna var nöjda med uppslutningen.
– Vi har kanske haft ungefär 50 barn som kommit hit idag för att prova på att skapa instrument och musik tillsammans, berättar Maryam Javidmehr, initiativtagare och ena halvan av konstnärsgruppen Sepandarmaz.
Idén att skapa musik av skräp började vid en resa till Iran 2019 när Maryam genom forskningsrådet för interkulturell dialog reste till utsatta områden i landet och skapade instrument tillsammans med iranska och afghanska barn i ett projekt för interkulturell dialog.
– När jag sen åkte hem till Sverige igen tog jag med mig instrumenten som barnen skapat i Iran hit för att kunna använda som inspiration för de barn som till exempel är här idag och gör instrument.
Interkulturell dialog
Projektet kallas EMID (Environment, Music, Intercultural dialogue.) och när Maryam håller upp ett av instrumenten, en gitarr tillverkad av en plastdunk, berättar hon att det är just detta som är interkulturell dialog.
– De barn som är här idag och spelar musik på instrument de tillverkat från skräp från havet gör det tillsammans med instrument som andra barn skapat i Iran, säger Maryam och fortsätter:
– Det viktigaste för de barn som är här idag är att barnen ska förstå att de kan göra saker och med sin egen makt och påverka samhället. Materialet som vi använder idag, skräp och plast, hjälper dem att tänka mer på miljön och naturen samtidigt som musiken vi gör skapar ett intresse för att komma hit, titta, lyssna och diskutera kring de frågor som kommer upp.
Tidigare i sommar var konstnärsgruppen på besök i fiskemuseet på Hönö där de höll en workshop kring plast i havet. De besökte också Hjälviks badplats för att även där tillverka instrument av plast och skräp som flutit in längst kusten. Med sig på projektet har Maryam andra halvan av Sepandarmaz som utgörs av sångerskan Avin Omar.
– Det som är så fantastiskt här idag är att vi, tillsammans med barnen, ger ett annat värde till det här skräpet. Plötsligt kommer ljud från skräpet. Många av barnen tycker det är så fantastiskt när skräpet som tidigare inte hade något värde nu har fått det, säger Avin Omar.
En gråmulen fredagseftermiddag i augusti fick alltså värdelöst skräp från Sillviks badplats ett helt nytt värde och i många fall ett nytt hem.
– Jag tror faktiskt att alla som varit här idag och skapat något instrument tagit med sig det hem, avslutar Maryam Javidmehr.
