En tvåsitsig liten kärra från slovenska flygplanstillverkaren Pipistrel står parkerad bakom Aeroklubben i Göteborgs klubblokaler i Säve. Inget märkligt med detta kan tyckas vid en första anblick, om inte modellen råkat vara en Velis Electro.
– Ett litet steg men en symbol för framtiden, säger Andreas Martin, pressansvarig på Aeroklubben i samband med en pressvisning av planet.
Klubben driver sedan september 2020 Sveriges första certifierade elektriska flygplan, vilket införskaffats av byggkoncernen Serneke, med bistånd från Naturvårdsverkets satsning ”Klimatklivet”.
– Någon måste vara först och nu är vi där. Detta är ingen utopi, säger Måns Theorin, som är ordförande i Aeroklubben och projektledare för elflygsatsningen samt Aeroklubbens första elev på elflygplan.
Klubben har sedan tidigare ett i princip likadant plan, men med förbränningsmotor.
– En beprövad konstruktion, tillverkad i flera tusen exemplar, påpekar Måns Theorin.
Först i landet
Aeroklubbens flygskola har utvecklat ett program för utbildning av piloter på elektriska flygplan. Detta utbildningsprogram godkändes av Transportstyrelsen i maj i år. Aeroklubbens skolchef, som tidigare har utbildats på flygplanet hos tillverkaren i Slovenien, har nu genomfört utbildning av de två första piloterna för elektriska flygplan i Sverige.
I och med detta är Aeroklubbens flygskola Sveriges och norra Europas första skola att tillhandahålla utbildning av piloter för elektrisk flyg.
– Detta är det bästa planet att flyga för den som inte flugit tidigare eftersom denna typen har få instrument och reglage. Checklistan inför start är därför kort och innehåller bara några enkla punkter, förklarar Rickard Carlsson, som är skolchef och eflygplansinstruktör på Aeroklubben.
Något Måns Theorin håller med om.
– Väldigt enkelt att ”spaka”. När man flyger vanliga plan tar instrumenten upp en del tid men nu har man tid att se ut och observera omgivningarna, inte minst tid att kolla efter nödlandningsfält. På tal om nödlandning så är glidtalet bra, 1 till 15,* det vill säga som ett gammal segelflygplans, typ Bergfalke.
Även Andreas Martin har prövat på och han är förtjust.
– Mindre vibrationer, tyst och enkelt, är hans omdöme.
Pipistrel Velis Electro SE-KWH
Pipistrel Velis Electro blev i juni 2020 det första elflygplan att typgodkännas av den europeiska flygsäkherhetsmyndigheten EASA. Denna Pipistrel Velis, med den humoristiska registreringen SE-KWH, levererades i augusti och är det första typgodkända eldrivna flygplanet i Sverige och det andra i världen.
– Tre till är beställda till Sverige, säger Måns Theorin.
Velis Electro är till stora delar tillverkad i kolfiber och vikten är därför bara 600 kilo. Planet drivs till 100 procent av elektricitet och batterierna laddas med en laddare som kopplas till ett vanligt trefasuttag (400 Volt). Energin lagras i två vätskekylda batterier, ett i den främre delen av flygplanet och ett i den bakre delen. Batterierna har en total kapacitet på 25 kWh, vilket är ungefär lika mycket energi som i den första generationens elbilar.
– Var och en av de 8000 cellerna övervakas av datorn, förklarar Rickard Carlsson.
Eftersom en elmotor har få rörliga delar är servicelistan kort samtidigt som det är långt mellan intervallerna. Service skall göras efter 100 timmar (50 h för en förbränningsmotor). Motorlager byts efter 600 timmar medan hela motorn byts efter 6000 timmar (2500 h för en förbränningsmotor).
Flygplanet kommer att användas för flygutbildning och för återkommande träning av piloter. I första hand då vid övning av start och landning, där en typisk flygning är 40 minuter och innebär sex landningar.
– Planet har ett liknande startprestanda som ett plan med förbränningsmotor, anser Måns.
En laddning efter en sådan flygning tar cirka en timma och tjugo minuter.
Velis Electro har en marschfart på cirka 90 knop (167 km/h), en lastkapacitet på 172 kg och har plats för två personer. Maximal flygtid är femtio minuter plus reserver.
Pipistrel Velis är mycket effektiv: typen sparar cirka 90 procent av energin jämfört med motsvarande med bensindrift.
– Våra vanliga motorflygplan drar från knappt 1 liter till drygt 1,5 liter bensin per mil, det vill säga ungefär samma som en bil. Räknar vi om bensin till elektricitet drar detta plan 2,5 liter per timma, att jämföra med 35 liter för ett vanligt. Detta plan kommer att släppa ut 15 000 ton mindre koldioxid under sin livstid än ett konventionellt flygplan, påpekar Måns.
Flygplanet är dessutom mycket tyst och låter ungefär hälften så mycket som motsvarande bensindrivet flygplan.
Närproducerad el
Denna Velis Electro ägs alltså av Serneke AB och drivs av Aeroklubben i Göteborg. Planet är finansierat av Serneke och Naturvårdsverket, genom det så kallade klimatklivet. Elektricitet levereras av Göteborg Energi och kommer företrädesvis från deras solpaneler norr om Säve flygfält. Elektriciteten ger därmed luft under vingarna åt den framtid som tycks bli grön i himlen den blå.
*Vilket innebär att höjdförlusten är 1 meter per 15 meter flygsträcka.
