När Bohuslän blev svenskt 1658 måste nya kartor ritas. Arbetet utfördes av lantmätaren och kartografen Kjettil Classon Felterus. Inte nog med det, hans karta över Göteborg, från 1644, är den tidigast kända gatunamnskartan*.
Kjettil Classon Felterus (c:a 1615-1690) var i fyrtioårsåldern när Karl X Gustav tågade över Lilla och Stora Bält, vilket i freden i Roskilde 1658 bland annat gav Sverige landskapen: Skåne, Halland, Bohuslän och Blekinge. Så stora förändringar krävde nya kartor och på Felterus lott föll vårt landskap. En värdig uppgift för en värdig man. Kjettil Classon Felterus anses ha tillhört det svenska 1600-talets främsta kartografer.
Classon var född i Dalsland någon gång runt år 1615. Han blev student i Uppsala 1634, och utbildades av Johan Botvidsson Gyllensting. Gyllensting hade själv gått i lära hos ”Den svenska kartografins fader”, Anders Bure.
År 1647 fick Kjettil Classon den första formella fullmakten som lantmätare i Skaraborgs och Älvsborgs län. Tre år senare utsträcktes Classons fullmakt till att även omfatta Dal, och när Sverige genom freden i Roskilde erhöll Bohuslän, blev han lantmätare också där. Hans arbetsfält var vidsträckt, eftersom även Halland omfattades av hans verksamhet.
Dalsland var då ett till sin topografi relativt okänt landskap, men fick genom Classon sin karta samtidigt med Bohuslän 1658. Bohuslän får 1673 sin andra, förbättrade upplaga och 1684 kommer den sammanfattande och praktfullt ritade kartan över Västergötland, Dalsland, Halland och Bohuslän. Av ålderdom och dålig syn lämnar Classon sin tjänst 1684 och slår sig ner i Torslanda, men fortsätter in i det sista att rita sina kartor – den sista gjordes året innan han dog.
Troligen begravdes Kjettil Classon Felterus den 13 april 1690 på Torslanda gamla griftegård, eftersom det i ett kungligt brev den 6 april 1668 till kammarkollegium utlovas honom för hans 26-åriga tjänst samt nit i revisionen av skattläggningen i Halland, Dal, Älvsborgs och Bohus län tre hela hemman i Torslanda socken, ”om så läte sig göra”. Men sju år senare befalldes guvernören att låta Kjettil Classon med hustru, barn och efterkommande under skattemannarätt besitta tre små kronohemman samt en kronoäng. Några hela hemman blev det alltså inte, men han fick i alla fall gårdarna 1/4 och 1/2 mantal Bulycke och 1/2 mantal Gutkom. År 1690 är det sista året som något finns registrerat om honom, då bodde han i Torslanda by.
Som en utvikning kan nämnas att den gamle kartografen tydligen inte är helt bortglömd för hans namn dyker upp i julkalendern Selmas saga, 2016. I den spelar Johan Ulveson den vresige tomteforskaren Efraim von Trippelhatt, som tillsammans med 8-åriga Selma åker till Nordpolen i ett luftskepp för att leta efter tomten. För att hitta dit behöver de en karta och vem har ritat den om inte… Jo, ingen mindre än den gamle Torslandabon Kjettil Classon Felterus!
*Den kan ses på Gustaf Adolfs torg.
