Steget från mellanstadiet till högstadiet är för de flesta ganska så enkelt. De flesta i klassen följer med till nästa skola och även om vissa kompisar får börja gå i andra klasser är det i det stora hela inte en jättestor omställning. För trettonåriga Molly blev klivet upp till högstadiet en enorm omställning då hon inte hamnade på Nordlyckeskolan, som hon valt i förstahand utan i stället hamnade på Torslandaskolan, utan några nära vänner. ”Det känns inte bra”, säger Molly.
Sedan skolstarten i slutet av sommaren har Molly gått till skolan med en klump i magen varje dag. När hon slutade sjätteklass och bytte från Skutehagen skola låg förstavalet på Nordlyckeskolan för att gå i högstadiet tillsammans med sina kompisar, men sökningarna till skolan var för många och i stället blev Molly tilldelad en plats på Torslandaskolan. Men trots att Molly önskat att få gå med tre av sina kompisar i skolan, var det ingen av dessa som också började på Torslandaskolan.
– Jag är rädd att mina vänner kommer glömma bort mig, säger Molly.
Mollys mamma Frida Sjöstrand skickade in papperna om förstahandsval med Mollys önskemål om elever att gå tillsammans med samma dag som de kom hem i posten. Att gå på Torslandaskolan var ett andrahandsval och ett som visade sig bli problematiskt, berättar Mollys mamma Frida.
– Hon har inte direkt några nära vänner på skolan. Som trettonåring är man inne i en känslig period och har stora behöv av trygghet från sina kamrater, säger Frida Sjöstrand.
Tufft sommarlov
Situationen har gjort Molly otroligt ledsen och vissa dagar vill hon inte gå till skolan. Det finns dagar då Molly stannar hemma helt, berättar Frida.
– Sommarlovet var tufft. Molly var väldigt ledsen och som förälder är det inte roligt att se sitt barn när de inte mår bra. Hon gick dit första veckan, men sen stannade hon hemma den andra. Jag ser det som att hon får gå till skolan när hon orkar. Det viktigaste för mig är att Molly mår bra. Alla dagar hon går till skolan är ett plus.
För att råda bot på situationen har Frida vänt sig till både skolan och till grundskoleförvaltningen men upplever det som att ingen kan göra någonting. De överklagade efter sommarlovet, men upplever att grundskoleförvaltningen inte tar deras problem på fullt allvar.
– Jag har bara fått kalla handen. Ibland känns det som att de inte har något hjärta där överhuvudtaget. Jag har frågat mig hur man ens kan jobba med barn och inte bry sig om dem. Inte heller från Skolinspektionen har jag fått något svar. Socialtjänsten har sagt att de inte kan göra något. De enda som känns som att de bryr sig om Molly är rektor på Torslandaskolan och många av lärarna på Skutehagsskolan. Men de kan inte göra något.
Nu håller Frida tummarna att det kan komma att bli en förändring under hösten för Molly. Men framför allt vill hon att det ska till en förändring inte bara för hennes dotter, utan även för framtida barn som hamnar mellan stolarna på det här sättet.
– Det finns elever som går på Nordlyckeskolan som vill till Torslandaskolan. Så lätt de kunde göra så att åtminstone två barn skulle må bättre. Men fler barn ska börja högstadiet och detta är ett problem som återkommer varje år. Det behöver bli en förändring, säger Frida.
Inget utrymme för kompisrelationer i lagen
Pernilla Palm är enhetschef för Placeringsenheten på grundskoleförvaltningen vid Göteborgs stad. Hon kan inte kommentera det specifika ärendet, men menar att det finns processer som är till för att hjälpa de vårdnadshavare med barn som är missnöjda med sin placering.
– Besked om skolplacering får man i slutet av mars. Om man inte är nöjd och anser att beslutet är felaktigt kan man överklaga beslutet, då får man vårt beslut prövat. Sen kan man också utnyttja möjligheten att göra ett skolbyte. I april och oktober varje år har vi en skolbytesperiod då vårdnadshavare kan önska skolbyte inför kommande terminsstart. Skolbyte sker i mån av plats på önskad skola, berättar Pernilla Palm.
När man söker skola har man enligt regelverket i Göteborgs stad alltid rätt att få gå i en skola nära hemmet och efter önskemål. Men är det fler som önskar skolan än vad det finns plats för, då är det folkbokföringsadressen som avgör vilken skola man får plats på.
– Skollagen ger inget utrymme för att ta hänsyn till kompisrelationer. Man kan önska skola, men är det fler önskemål än lediga platser så är det närhetsprincipen som gäller. Något vi tittar på är ifall en elev från en tidigare skola blir helt ensam på en ny skola. Om det är möjligt försöker vi lösa det, men det är tyvärr inte alltid möjligt. Men det är inte riktigt samma sak som att en elev hamnar på en annan skola än sina kompisar, säger Pernilla Palm.
/Fredrik Helgesson & Pia Magnusson
