Föreningen Torslanda Tillsammans startade sitt kompiskafé 2015 då många nyanlända kom till Sverige. Pandemin har gjort att kaféet hållit stängt men nu öppnas portarna igen.
Många kvinnor och män har engagerat sig i kompis-kaféet. Britt Kempe, 88 år, är en av dem.
– Många som är lediga och har tid skulle må bra av att komma och hjälpa andra samt också lära sig något nytt.
Britt har blivit kompis med många på kompiskaféet och inbjuden till deras hem.
– Jag hoppas alltid att jag kan glädja någon med att jag bryr mig om dem.
När Sadam Omer kommer innanför dörrarna till Amhults kyrka skiner Britt upp.
– Hej! Vad roligt att se dig!
Anna-Lena Håkansson möte rupp och tar med Sadam till ett bord där hon hjälper honom med läxor och lästräning.
Sadam kom till Öckerö för tre år sedan men bor numera på Hönö. Han var en av FN’s så kallade kvotflyktingar. Nu jobbar han som fastighetsskötare tre dagar i veckan och går på svenskaundervisning två dagar. Han har många mål i livet och det första är att ta körkort. Att komma till kompiskaféet är för honom ett sätt att få lära sig svenska samt läsa och förstå olika handlingar.
Nöjda volontärer
Kompiskaféet startade i Amhults kyrka och i början behövdes tolkar då många var nya i Sverige. De fick hjälp att lära sig svenska med de mest basala så som alfabetet, klockan och årstiderna.
– Då arabiskan knappt har vokaler blir dessa väldigt svåra att uttala, så det har vi tränat på jättemycket, berättar Carina Ahrenberg som tillsammans med maken Lars varit med nästan från början.
Besökarna fick även lära sig svenska traditioner genom att bland annat fira påsk och jul tillsammans.
– Det har varit väldigt roligt, säger Carina.
Carina och Lars är glada att de ställde upp som volontärer på Torslanda Tillsammans kompiskafé.
– Det var goda vänner som pratade så gott om kompiskaféet, berättar Carina. Vi kände att det var klart att vi måste gå dit.
Carina och Lars har kontakt med en familj samt en man utan familj som nu blivit svenska medborgare. Carina och Lars har lärt sig om deras kultur, liv och geografi.
– Det har varit väldigt givande, tacksamt och positivt. De är så generösa och varma, säger Carina.
– Vi får lära oss så mycket, inflikar Lars. Vi kan inte föreställa oss hur de haft det. Det måste vara fruktansvärt när man flyr sitt land.
Kravlösa möten
Amhults kyrka har tillmötesgående lokaler med stora fina rum där man även kan sitta avskilt. Som volontär behöver man inte binda upp sig att komma varje vecka. Man kommer när man kan och någon står alltid vid dörren och välkomnar. Att träffas på kompiskaféet är att möta människor kravlöst.
– Det har berikat vårt liv, säger Carina. Det är det bästa vi gjort utanför familjen. Många kommer regelbundet och det är kul att träffas. Det räcker att vara där och ge av sin tid och sitt språk. Man behöver en mötesplats att lära känna varandra.
Föreningen välkomnar fler in i gemenskapen – både de som vill öva på svenska och de som vill dela med sig av sin tid att prata.
