Sergejs familj som kommer från Bosnien flyttade till Sverige för att få bättre levnadsvillkor än de hade i sitt hemland. För tio år sedan flyttade pappan och skickade sedan efter familjen för att de också skulle komma till ett stabilt demokratiskt land med möjligheter.
Sergej är rädd för hur det ska vara i Bosnien där skolsystemet är annorlunda.
– Om vi skickas tillbaka till Bosnien måste jag gå om årskurs 9 vilket skulle leda till att jag hamnar 2 år efter i Bosniens skolsystem då man börjar ett år tidigare där.
Kämpande kamrater
Eleverna på Nordlyckeskolan kämpar för att deras klasskamrat Sergej ska få stanna kvar i Sverige.
En av dem är bästa kompisen Hjalmar Selander. Han har tillsammans med klasskamraterna startat en namninsamling och ett instagramkonto och nått ut till kända profiler.
– När Sergej berättade om utvisningen fick jag en tomhetskänsla och ville göra något. Jag kände – vad kan jag som vän göra?
Klassen gjorde planscher och affischer och satte upp i flera områden. De skrev på Facebook, bland annat i Grannar i Torslanda och uppmanat till underskrifter. De har i skrivandets stund fått ihop 8000 underskrifter.
Lillasyster bara gråter
Sergej svarar på frågan om hur han tar utvisningen att det är tufft.
– Här har jag fått vänner och lärt mig språket, säger en bedrövad Sergej. Vi har gått i samma klass de senaste tre åren och innan dess var vi skolkamrater.
Sergej vill ta körkort tillsammans med sina vänner. Han har sett fram emot att få gå på Chalmers efter ett treårigt gymnasium på NTI i Johanneberg.
Sergej var elva år och lillasystern sex år då de tillsammans med sin mamma kom till Sverige för fem år sedan. Pappan hade åkt före några år tidigare. De ville ha en bättre framtid i Sverige.
Pappan har tre jobb för att försörja sin familj. Eftersom Sergej hade bra betyg i skolan rekommenderades han att gå i skola i Torslanda, först på Skutehagen sedan på Nordlyckeskolan. Även lillasyster går på Skuthagen. De har nu rotat sig och trivs i skolan.
Lillasyster som i vanliga fall är en pratglad liten tjej kommer hem efter skolan och lägger sig passivt på sängen och bara gråter.
Nu hoppas vännerna på många underskrifter så Sergej och hans familj får stanna i Sverige.
– Det är gott att ha vänner som ställer upp, säger Sergej.
/PIA MAGNUSSON
