När utbildningsföretaget Education First (EF) släppte sin årliga undersökning ”English proficiency index” låg Göteborg högst i topp. Bäst i landet.
Göteborg – placerad på västkusten med hamnarna, de stora företagen och blicken mot kontinenten – är bäst i landet på engelska, vilket slås fast i undersökningen från EF. Men siffrorna är mer dystra för landet som helhet. På tio år har Sverige gått från en förstaplats, och därmed bäst i världen på engelska, till att nu befinna sig på en sjätteplats. Både Norge och Danmark har högre färdigheter i engelska som andraspråk än i Sverige.
Inne i ett klassrum på Torslandaskolan 6–9 förbereder Karin Hesselbom Wilson en engelskalektion för en åttondeklass. Utanför klassrummet tornar snart färdigställda Torslandaskolan F-6 upp sig. På schemat för åttondeklassarna står idag filmvisning, Edward Scissorhands
Innan dess eleverna kommer till klassrummet hinner jag fråga Karin vad hon tror det beror på att Göteborg hamnar högst på listan över engelskkunskaper i landet.
– Jag tittade på studien tillsammans med mina kollegor och vi resonerade kring det och tror nog att mycket beror på att det finns stora engelsktalande företag här i vår region. Undersökningen gällde alla åldrar och det faktum att det finns flera stora, internationella aktörer här innebär att det pratas både engelska vid arbetet och resor. Det är väldigt intressant att se att vi är bra tycker vi nog alla, men vi ser ju också att det går nedåt.
Karin Hesselbom Wilson berättar att det är tydligt att dagens unga är duktiga på att både lyssna och förstå engelska. Ordförrådet är starkt och stort hos de flesta. Men nästan alla saknar viktiga aspekter för att behärska ett språk fullständigt: Grunderna. Den som inte kan grunderna i språket har inte möjlighet att använda det på samma sätt, menar hon.
– Det blir som att bygga ett hus och ha färdigt tapeten och målarfärgen. Men när det saknas ett ordentligt fundament att stå på är det bara något som är fint på ytan. Och så är det. Många har endast ytkunskaper.
Intressant är att många av pojkarna är bättre än flickorna på engelska när de börjar högstadiet. Något som, aningen generaliserande, antagligen hänger ihop med att det framför allt är killar som spelar onlinespel, tänker Karin Hesselbom Wilson.
– Men det betyder inte att de har lättare i ämnet engelska. För som sagt: Bara för att man kan det ytliga så kan man inte fundamenten – och det är ju absolut lika viktigt för att förstå varför språket är som det är.
Påverkar det klassdynamiken när pojkarna är bättre än flickorna på engelska?
– Jättespännande fråga! Men ja, det gör det. De sista åren har vi haft väldigt mycket flickor som inte vågar prata engelska i klassrummet. De har inte vågat prata högt för någon annan och varit väldigt blyga i klassrummet. Så är det inte i de andra språken, till exempel tyska, där alla börjar på samma nivå. Men oftast under högstadiet vänder det. Flickor kommer generellt sett ifatt pojkarna rent betygsmässigt när de går ur nian.
En av de elever Karin undervisar i engelska är Vittor Luiz da Silva från södra Brasilien som flyttade till Sverige för 2 år sedan.
– I Brasilien studerade jag och min mamma engelska i tre år, så jag förstod engelska rätt bra innan jag flyttade till Sverige.
Hade ni engelska i skolan?
– Nej, eller, jo – vi hade ämnet engelska, men vi pratade portugisiska. I Brasilien behövde vi inte prata engelska, det används inte där. Men här används det.
Varför tror du svenskar är så bra på engelska och varför tror du göteborgare är bäst i Sverige?
– Jag tror att det handlar om att svenskar är bra på att integrera många immigranter och då är engelska ofta ett språk som är viktigt att kunna, avslutar Vittor Luiz.
