Den 24 oktober inföll FN-dagen. Förtroendet för organisationen minskar på många ställen i världen, så även i Sverige. På Torslandaskolan 7-9 har man vecka 46 en FN-temavecka där en dag ska ägnas helt och hållet åt FN. Målet är att eleverna ska lära sig mer om organisationen, men också att arbeta ihop pengar som ska skänkas till UNICEF – FN:s barnfond.
I Sverige fortsätter förtroendet att vara högt för FN. Men jämfört med 2023 har antalet svenskar som har en positiv syn (favourable view) på Förenta nationerna sjunkit från 82 till 76 procent enligt en undersökning från amerikanska Pew Research Center, som publicerades den 5 september i år.
I länder som USA och Frankrike har förtroendet fallit från redan förhållandevis låga siffror till att bara drygt 50 procent av de båda ländernas befolkning ser gynnsamt på FN.
I Storbritannien och Tyskland har förtroendet minskat med tio respektive åtta procentenheter till att 62 procent av britterna och 61 procent av tyskarna i år ser positivt på FN.
Exempel på länder där förtroendet länge varit lågt, men där det sjunkit ytterligare under 2024 är Israel (21% 2024), Sydafrika (44%) och Argentina (36%).
På Torslandaskolan 7-9 har SO-läraren Karin Davidsson inte märkt av att eleverna uppvisar något sjunkande förtroende för FN. Eleverna är fortfarande unga och det är till stor del genom undervisningen i skolan som de lär sig om FN som organisation, deras arbete och olika verksamhetsområden, enligt henne.
– Vi har lite olika upplägg i sjuan, åttan och nian när vi undervisar om vad FN är. Vi jobbar bland annat med förintelsen, mänskliga rättigheter, minoriteter och folkmord, säger Karin Davidsson.
Vecka 46 kommer att vara en temavecka om FN på Torslandaskolan 7-9, där en dag ägnas åt FN, då eleverna särskilt kommer att arbeta med vad FN är och gör.
En insamling kommer också att ske till förmån för UNICEF – Världens barn. Ett brev med information har i innevarande vecka gått ut till samtliga vårdnadshavare.
– Eleverna kommer få en eftermiddag då de exempel kan samla och panta burkar, eller göra arbeten som att kratta löv eller putsa fönster mot en avgift. Men de kan även utföra uppdraget exempelvis under höstlovet, säger Karin Davidson.
Enligt Karin Davidsson är det viktigt att i en stadsdel som Torslanda, där de flesta barn är förhållandevis priviligierade, lära ut varför det är viktigt att engagera sig och göra något för andra som inte har haft samma tur som en själv.
De senaste åren har många händelser inträffat i världen, vilket ingår att ta upp inom SO-ämnet och där FN:s roll är viktig, exempelvis Rysslands invasion av Ukraina och kriget mellan Israel och Hamas som eskalerat, och riskerar att eskalera ytterligare i Mellanöstern.
– Det är de stora komplexa frågorna. Vad händer i Israel, Gaza, på Västbanken och i Libanon. Vad betyder det att FN-styrkor blivit utsatta för en attack. Det är aktuella frågor vi måste ta upp och det gör vi också.
När aktuella internationella ämnen som krig och kriser tas upp händer det att elever ifrågasätter vad FN egentligen gör.
– Det kan bli diskussioner kring att FN säger att de ska minska fattigdom och krig i världen, men att det fortfarande finns krig och fattigdom. Då brukar vi prata om vikten av att det finns en organisation med massor av medlemsländer som faktiskt försöker jobba mot något bättre.
I Sverige ratificerades barnkonvention 1990. Sedan den 1 januari 2020 är barnkonventionen en del av svensk lag. Den är således också en viktig del av skollagen.
Barnkonventionens grundprinciper innebär bland annat att alla barn har samma rättigheter och lika värde och att ingen får diskrimineras. I alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. När åsikterna beaktas ska man ta hänsyn till barnets ålder och mognad.
