I drygt två år har socialdemokraten och Torslandabon Jonas Attenius, som ordförande i kommunstyrelsen, varit Göteborgs Stads mäktigaste politiker. Han ser tillbaka på två år vid makten som inneburit politiska framsteg, men också en rad stora utmaningar, förutom konkreta händelser som gängvåld och sprängningar, även en ökad ojämlikhet och näringslivsturbulens.
Det är bitande kallt, även om solen skiner och himlen är klarblå, när vi ses utanför Ica Maxi i Torslanda. Här brukar Jonas Attenius enligt egen utsago stämma träff med vänner och… ”det blir väl ett par korv med bröd här i stort sett varje helg.”
Fritid är annars något av en bristvara för ordföranden i kommunstyrelsen i landets näst största kommun.
– Det är oerhört hektiskt. Jag har aldrig jobbat så mycket som jag gör nu. Mycket syns inte utåt, det är stora mängder inläsning, och det är ett brett uppdrag som jag har. Jag måste vara generalist. Det blir som en livsstil, men det är ett viktigt uppdrag som jag fått till låns. Och jag vet vad jag gav mig in på, säger Jonas Attenius.
Det är i år tio år sedan han klev in i politiken (och 20 år sedan han blev Torslandabo). Han såg på nära håll hur mycket hans socialdemokratiska företrädare, Anneli Hulthén och Ann-Sofie Hermansson arbetade. Själv blev han gruppledare för S efter Ann-Sofie Hermansson 2019, då i opposition. I kommunvalet 2022 ökade Socialdemokraterna med knappt sex procentenheter till 26,4 procent. Sedan januari 2023 är han kommunstyrelsens ordförande, och S, V och MP bildar ett styre i minoritet, men får oftast igenom sin politik och sina budgetförslag genom en särskild överenskommelse med Centerpartiet i kommunfullmäktige.
– Sedan vi såg senast har jag blivit en offentlig person. Men som tur är gillar jag att tjöta med folk. Jag tycker det är kul, säger han om de dryga två åren i det mediala rampljuset.
I september 2017 skrev Torslanda-Öckerötidningen en artikel om byggnadssnickaren som blivit arvoderat kommunalråd året innan. Då var det relativt få som kände till honom utanför lokala politiska kretsar. Annat är det nu.
Vad är du mest nöjd med politiskt under de här dryga två åren med rödgrönt styre i staden?
– Det är många saker. Ett aktuellt vallöfte som vi nu infriar är att sänka priset i kollektivtrafiken för göteborgarna.
Från nästa år kommer priset på Västtrafiks månadskort att sänkas med 140 kronor för personer som är folkbokförda i Göteborg. En nyhet som kablades ut i slutet av januari och som kommer kosta kommunen mellan 115-130 miljoner kronor årligen.
– En annan sak jag är nöjd med är vårt fokus på att jaga effekt och förändring. Vi prioriterar resurser till förskolor, skolor, vård- och omsorg. Den typen av välfärdsfrågor. Exempelvis har vi infört anställningsprövning. Vi har sett till att pengarna vi lägger går ut i vårt välfärdssystem, resurser når numera ut i den yttersta linjen i den kommunala verksamheten, säger Jonas Attenius.
Han lyfter också vikten av att bryta segregationen i staden. Av att inte placera nyanlända i utsatta områden. Han menar att det numera finns försörjningskrav på plats som det inte har gjort tidigare.
– I samhället i stort har ojämlikheten ökat. De rika blir ännu rikare. De som halkar efter gör det mer och mer. Utanförskap uppstår av känslan av att ingen bryr sig om vissa grupper. I ett välfärdssamhälle är alla människor viktiga. Det är byggt för att alla har bidragit, det finns rättigheter men också skyldigheter – och här är det svenska språket en viktig nyckel. Vi har infört språktester för bland annat personal inom förskolan och äldrevården. Det finns möjlighet för språklyftsutbildning under betald arbetstid.
Enligt Jonas Attenius är det arbete som politiken främst kan göra för att bryta den våldsspiral av skjutningar, sprängningar och gängbrottslighet som plågat Göteborg och Sverige främst förebyggande – inte minst i förskola och skola.
– Sedan är vi ju från mitt parti brett politiskt ense med de borgliga partierna på nationell nivå om att polisen behöver byggas ut och att vi behöver skärpta straff.
Jonas Attenius menar att man behöver hitta modeller för att strypa rekryteringen till kriminella gäng. Där är det som beskrivits ovan viktigt – att sätta in åtgärder tidigt, redan i förskolan och tidig skolålder. Men han nämner också kameraövervakning på offentliga platser och en fungerande avhopparverksamhet som konkreta åtgärder i realtid.
Det är lätt att fastna i de stora tunga frågorna – skjutningarna och sprängningarna. Samtalet glider in på det fasansfulla attentatet som inträffade i Örebro bara två dagar tidigare. Jonas Attenius menar att skolorna är lika trygga nu som de var innan masskjutningen i Örebro. Men han medger att han kan känna ett katastroftänk kring att något liknande skulle kunna hända i Göteborg. Han säger att förvaltningarna i staden gått igenom utbildningar i PDV – pågående dödligt våld.
– Vi måste ha beredskap för det helt oväntade. I Göteborg har bland annat skol- och förskolorna genomgått PDV-utbildning. Det handlar om ungefär 10 000 medarbetare. Alla från pedagoger till kökspersonal.
Men vad har Torslandabon Attenius att säga om det riktigt lokala frågorna? Några timmar efter vårt möte ska han tillsammans med bland annat politiker på regionnivå och kommunpolitiker från Öckerö briefas om hur trafikutvecklingen längs väg 155 och förbindelserna mellan Hisingen och Öckerö fortlöper, sedan överenskommelsen mellan Göteborgs Stad, Öckerö, Trafikverket och Västra Götalandsregionen i mars 2022.
En annan het potatis är Torslanda tvärförbindelse.
När Torslanda-Öckerötidningen intervjuade honom hösten 2017 sa han att ”tvärförbindelsen har dragit ut på tiden alltför länge”.
Sju och ett halvt år senare syns inte mycket av vägen till för blotta ögat, även om pengar är avsatta och beslut är fattade.
Jonas Attenius konstaterar att ”tvärförbindelsen kommer att bli av” – även om demokratins kvarnar mal långsamt.
Hur det blir med en annan närliggande verksamhet, Novo Energys batterifabrik i Sörred, verkar för en utomstående desto mer osäkert. Volvo Cars har köpt ut Northvolt ur bolaget men behöver en ny partner för att kunna tillverka batterier. Jonas Attenius ger dock inte sken av att vara särskilt orolig.
Det var många citatrubriker, politisk enighet och utfästelser om guld och gröna skogar när Göteborg och Västsverige skulle bli navet i den gröna omställningen i och med den planerade batterifabriken. Hur känner du inför det nu efter den turbulens som varit?
– Jag är övertygad om att vi kommer tillverka batterier i Torslanda, säger Jonas Attenius.
Han slänger in en brasklapp omedelbart:
– Om det inte skulle komma på plats har vi helt andra problem som satt den gröna omställningen i gungning.
Han syftar här på andra övergripande beslut på internationell nivå, dels det ”drill, baby, drill-budskap” som Donald Trump gett uttryck för och ett fallerande bilateralt politiskt miljöarbete, men också om stora fordonstillverkare av någon anledning backar tillbaka in på den fossildrivna vägen.
– Hela samhället måste ställas om till det gröna. Vi måste få med oss alla människor, exempelvis mekaniker som jobbat med fossildrivna motorer i 30 år måste kunna utbildas i att kunna hantera batteridrivna fordon. De får inte känna sig utelämnade, eller vara rädda för att bli av med jobbet.
Som en del i det har Göteborg nyligen etablerat Battery Centre Gothenburg, en del av Göteborgs tekniska college, på Lindholmen. Där ska morgondagens behov tas tillvara och personer kunna utbilda – och kompetensutveckla sig inom tillverkning och hantering av moderna batterier och elektrifieringen.
Om ett och ett halvt år är det val igen, ”vi har gått in i andra halvlek” som han själv uttrycker det. Hur utfallet blir då vet ingen idag. Jonas Attenius vet dock vad som motiverar honom – och vad som måste fortsätta att motivera honom i hans politiska roll.
– Mitt enda uppdrag är att fixa ett bättre liv för göteborgarna. Om det inte var så kunde jag likagärna avgå imorgon.
