Projektgenomförandet av området kring Hangarvägen i Torslanda pågår just nu med en återbruksinventering. Samtidigt finansierar Sverigehuset en forskningsstudie kring neuroarkitektur som ska leda till att de kommande bostadsgårdarna i området ska främja hälsa och välbefinnande.
– Vi hoppas att kunna ha ett samrådsförslag klart någon gång under 2025, säger Sverigehusets vd Anna Henriksson.
I industriområdet väster om Kongahällavägen mellan Torslandakrysset och tomten där Tumleheds bygg tidigare låg, planeras för ett stort antal nya bostäder. Området kallas Torslanda Röd, eller av Sverigehuset för Torslanda Com (där com står för community).
I området äger företaget Sverigehuset majoriteten av marken och byggnaderna, medan Cernera äger ett färre antal byggnader och Amhult 2 äger delar närmare Torslandakrysset. Även Göteborgs Stad har potentiella byggrätter i området.
I december 2021 skrev Torslanda-Öckerötidningen [211211] en artikel om Sverigehusets byggplaner i den gamla Crawfordlängan och längs Hangarvägen i Torslanda. Då var planen att upp till 800 nya bostäder skulle uppföras i Sverigehusets regi. Man hoppades då att de första inflyttningarna skulle kunna ske 2026 om allt följde plan – en tidsangivelse som nu reviderats till 2028.
I oktober 2024 pågår arbetet med detaljplanen, men antalet bostäder skulle kunna bli ännu fler än vad man tänkte för snart tre år sedan, enligt Sverigehusets vd Anna Henriksson:
– För vår del skulle det kunna bli tal om 1 000 bostäder. På totalen cirka 1 500 bostäder om man räknar med de andra aktörerna, säger hon.
I avvaktan på detaljplanens färdigställande genomför Sverigehuset en återbruksinventering i området. Genom att inventera hela kvarteret som står inför ombyggnad och rivning, är tanken att Sverigehuset ska bidra till en produktbank som kan komma att förse sina egna och andras projekt med återbrukat material.
– Det handlar om att hantera material i de befintliga byggnaderna så klokt som möjligt. Det kan vara sådant som vi har nytta av när vi bygger på plats, eller sådant som andra byggaktörer har nytta av. Exempel på sådant som går att återbruka kan vara innerväggar, kabelstegar, stål och tegel bara för att nämna några saker.
När det gäller exempelvis Crawfordlängan har Sverigehuset inventerat byggnaden ner i minsta detalj, i andra byggnader har inventeringen varit mer övergripande.
Den detaljplan som är under framtagande och som Sverigehuset hoppas kan gå ut på samråd under 2025 har en vision om att området ska bli en blandning mellan blandstad och trädgårdstad. Det innebär bland annat att kvarter omsluter bostadsgårdar, som ska bli stora och välplanerade.
– När det gäller de planerade gårdarna finansierar vi tillsammans med Akademiska Hus och Leif Blomkvists forskningsstiftelse ett forskningsprojekt inom området neuroarkitektur. Där utreds hur man gör så bra bostadsgårdar som möjligt och hur man utformar dem så att människor mår bra. Det handlar om att skapa en arkitektur som främjar hälsa och välmående.
Resultaten av forskningsstudien kommer att presenteras senare i höst eller i början av nästa år. Tanken är också att man i framtiden, när kvarteren har varit bebodda ett tag, ska följa upp hur de boende upplever bostadsgårdarna.
Totalt planerar Sverighuset sju olika kvarter i Torslanda Com, med olika inriktning när det gäller målgrupp. Sverigehuset ser positivt på möjligheterna att hyra ut och sälja de planerade bostäderna i området.
– Omvärldsproblemen med till exempel krig och konjunkturläget har inte påverkat projektet. Vi ser ett stort behov av lägenheter i Torslanda, dels från äldre par som säljer sitt radhus eller villa, eller familjer som separerar, men också från ungdomar som flyttar hemifrån. Sådana bostäder finns det inte gott om i Torslanda och de behövs. Sedan finns ett enormt behov från näringslivet. Volvo och den planerade batterifabriken ligger på cykelavstånd, säger Anna Henriksson.
I dagsläget fokuserar detaljplanearbetet på två avgörande frågor där Göteborgs Stad leder arbetet. Dels problematiken med dagvatten och skyfall som är ett stort problem i Torslanda, där delar av stadsdelen återkommande drabbas av översvämningar.
Men även trafiksituationen. Enligt Anna Henriksson arbetar Göteborgs Stad och Stadsmiljöförvaltningen, förutom med tvärförbindelsen, med en plan för sträckan av Kongahällavägen mellan Torslandakrysset och Torslanda Torg.
– Naturligtvis måste vårt projekt förhålla sig till trafiksituationen, där arbetas det bland annat med frågor om separata bussfiler på Kongahällagatan och att göra om raksträckan längs Crawfordlängan till en grön stadsgata, avslutar Anna Henriksson.
