Revyns veteraner berättar om utvecklingen sedan starten för tio år sedan: ”Snabba och väloljade föreställningar”.
Till våren väntar en större scen för revysällskapet.
Det började med en lapp på anslagstavlan i kulturhuset Vingen. Intresserade revymakare söktes av den ansvariga för verksamheten på den nya scenen, Suzanne Schultz.
– Vi blev en grupp som bildade Torslanda kulturförening för att sätta upp en revy, berättar Urban Jansson, en av de tiotalet veteraner som varit med alla år ända sedan starten.
Inför ett repetitionsmöte berättar de om hur det har varit att göra revy tillsammans.
Till en revy brukar man göra nya underhållande texter till kända musikstycken, gärna med aktuella teman.
– Man kan säga att det är ett slags musikalisk teater, förklarar Johanna Sandström.
Torslandarevyn har behandlat både Västlänken, Putin och Trump.
Vid starten var väldigt många inblandade i produktionen. De första två åren medverkade 50 personer, bland annat för att man då hade en orkester.
Nu är de ungefär hälften så många och orkestern har ersatts av inspelad musik. Övning har gett färdighet på olika sätt.
– Ja, vi har utvecklats och blivit proffsigare med åren. Det är en fantastisk hobby, menar Runar Larsen.
Formen med en längre berättelse, följd av flera kortare sketcher, har behållits från den första revyn med namnet ”En flygande start”.
– Jag tycker föreställningarna är snabbare och mer väloljade nu, säger Peter Svanberg.
Rent visuellt har det också hänt en del.
– Scenografin har blivit bättre. Första året hade vi bara en soffa och ett bord, inflikar Mikael Magnusson.
– Vi får mycket kläder och rekvisita genom ett samarbete med Vännplatsen som vi är tacksamma för, framhåller Johanna Sandström.
Flera av dem som varit med länge talar om den goda gemenskapen och glädjen i att göra revy tillsammans.
– Vi kämpar tillsammans och peppar varandra för att ge allt på scen, säger Runar Larsen.
Det är inget man kan göra halvhjärtat och engagemanget i revytruppen är definitivt krävande.
– Man får räkna med att lägga ner mellan 200 och 250 timmar per person, uppger Peter Svanberg.
Omsättningen bland nya deltagare är ganska stor. Det är inte ovanligt att man bara är med ett år och sedan inser att det blir mer jobb än man räknat med.
Men för dem som fastnar är revyspelandet ett lyft, något som lyser upp tillvaron under en mörk årstid:
– Då är det en trygghet att ha repetitionerna med revyn att gå till, menar Mikael Magnusson.
Det gäller att älska att stå på en scen inför hundratals människor. Under de tio föreställningarna på Vingen brukar också belöningen komma:
– Applåder och skratt från publiken är vårt bränsle, menar Stefan Bladh.
– Jag får rysningar bara jag tänker på det, konstaterar Runar Larsen.
I Göteborgsområdet finns förutom i Torslanda bara större revyer i Mölndal och Lerum. Torslandarevyn har belönats med Bosse Parnevik-stipendiet och tävlar sedan två år tillbaka i Revy-SM.
Till våren får revyrävarna från Torslanda för första gången visa upp sig på en större scen. Den 15 mars spelar de nämligen i Stenhammarsalen i konserthuset på Götaplatsen.
– Då får hela Göteborg se oss, säger Mikael Magnusson leende.
/Sven Lundstedt
