Ett ytterst litet museum, bara 15 kvadratmeter stort, men samtidigt världens största Hasse & Tage-museum, finns just nu att besöka i Vingens café.
– Det är häftigt att det finns plats för ett helt museum i ett halvt café, säger Björn Engdahl, som monterat upp det ambulerande muséet på kulturhuset.
Hasseåtage, under 1960- och 1970-talen var de närmast synonyma med svensk humor. Men nästan alltid fanns det en botten av allvar, och idéer om närmast äktsvensk kollektivism och humanism, i allt de gjorde. Och det var mycket. Mellan 1961 och 1985 gjorde Hans Alfredson och Tage Danielsson tolv scenföreställningar, fem långfilmer, en handfull tv-program och en uppsjö av radioprogram tillsammans. Dessutom gjorde de under den tiden ett flertal böcker och filmer på egen hand.
I samarbete med Hasse & Tage-muséet i Tomelilla har Folkets hus och parker producerat vandringsutställningen Världens största Hasse & Tage-museum på turné.
Björn Engdahl på Vingen har arbetat med att sätta upp muséet i caféet och är också teaterlärare.
Vad är det som gjorde Hasse och Tage så unika i Sverige?
– Det finns en väldig värme i allt de gjorde. De bjuder in till en gemenskap och man bjuds nästan in i deras hjärnor. Till skillnad mot mycket annan revy finns många seriösa inslag i deras revyer, säger Björn Engdahl.
Micromuséet erbjuder en inblick i stort sett allt som Hasse & Tage producerade. Här finns möjlighet att se delar av de filmerna de gjorde, som till exempel Att angöra en brygga och Äppelkriget, med artefakter från inspelningarna. Det går också att djupdyka i böcker och revyer. Samt förstås konstnären Per Åhlins många teckningar, som blivit ikoniska inte minst med anledningen av den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton (1975) som blivit en svensk jultradition.
Vad som blir tydligt är man tar del av utställningen är att Hasseåtages intensiva karriär ändrar riktning under tidigt 1970-tal. För där 1960-talet främst präglades av det lustfyllda och underhållande, även om det alltid fanns en seriös kärna, så blir 1970-talets produktion mörkare.
I programmet för Världens största Hasse & Tage-museum skriver den nutida författaren, poddaren och radiomedarbetaren Kalle Lind att Hasse & Tage är väldigt svenska.
”De sätter, medvetet eller ej, fingret på något typiskt svenskt. Deras karriär råkar sammanfalla med det svenska välfärdsprojektet och de är – ideologiskt, åldersmässigt, erfarenhetsmässigt – de perfekta uttolkarna och kommentatorerna. De häcklar ett samhälle de i grund och botten tycker om och vill vara med att förbättra.”
Kalle Lind tillskriver duons förmåga att blanda lärda referenser och politik med limerickar och slapstick, ofta i samma verk, som en nyckel till deras enorma genomslag.
I Hans Alfredsons och Tage Danielssons produktions ryms allt från barnsångsklassikern Blommig falukorv (1965) av Hasse, som många barn fortfarande har en relation till, till Tages ofta citerade monolog Om sannolikhet, skriven efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg 1979, om den ”försumbara” sannolikheten att något så allvarligt som en kärnkraftsolycka skulle kunna hända igen.
Kanske symboliserar Tage Danielssons död 1985, slutet för det gamla Sverige, med gemensamma tankar om kollektivism och med ett medialt utbud som endast innehöll en handfull statliga tv- och radiokanaler. Ett på vissa sätt naivt Sverige, som många ändå ser tillbaka på som den gamla goda tiden.
– De var skickliga på att tilltala ett brett lager av svenskar. Det känns som de berörde mycket av det som var svenska kärnvärden. Jag tror att de lyckades samla många svenskar i en gemenskap över politiska gränser, säger Björn Engdahl.
Världens största Hasse & Tage-museeum finns i Kulturhuset Vingens Café, med gratis entré mellan den 19 november och den 1 december. För den som vill gå och se en av deras allra mest klassiska alster, så går filmen Släpp fångarne loss – det är vår, som bio på Vingen den 28 november klockan 14:00.
