Tiden väntar inte på någon

För 30 år sedan gick jag ut grundskolan. 30 år. En hisnande mängd tid. Jag försöker minnas om jag någonsin tänkte 30 år framåt i tiden år 1990. Det gjorde jag nog inte. Framtiden har en tendens att te sig abstrakt och svårgreppbar. För en 16-åring ligger andra sidan sommarlovet en ocean av tid bort. Det hade varit enkelt att måla upp en schablonbild – att hävda att jag år 1990 trodde att bilar skulle kunna flyga och att människan skulle ha satt sin fot, eller kanske till och med bosatt sig, på planeten Mars år 2020. Men jag tror inte jag tänkte så. 2020 har vi istället personer som tror att människan aldrig satt sin fot på ens på månen, att jorden är platt (vilken form tror förresten flatearthers att de andra planeterna har?) och den ena absurdare konspirationsteorin än den andra. Vi har också en pandemi som stängt ner stora delar av världen. Sådana scenarion existerade bara i filmer som gick direkt till VHS år 1990. Inte ens för fyra-fem månader gick det å andra sidan riktigt att föreställa sig det som nu är en verklighet.

Varför sitter jag och tänker på dåtid? Kanke för att jag nyss fick ett dödsbud. En klasskamrat från gymnasietiden. Uppvuxen i Torslanda precis som jag. Hon hade varit allvarligt sjuk under en längre tid, det visste jag, men ett dödsbud kommer alltid som en chock. Jag tänker 30 år tillbaka i tiden för att det är för jobbigt på att tänka på att en person som nyss var 46 år har fått lämna jordelivet alldeles fasansfullt mycket för tidigt. Jag tänker på när vi var unga och började i första ring på gymnasiet hösten 1990, för att det är lättare att tänka på det, än att tänka på de två unga barn och maken hon lämnar efter sig och sorgen och tomheten de måste känna. Jag tänker på mig själv och mina icketankar om framtiden från 1990, inte för att jag är narcissist, utan för att det är mindre sorgligt än att tänka på allt som omgärdar det där beskedet.

Vi hade inte setts på flera år. Vi följde varandra på sociala medier, så som man gör.

Men tillslut tänker jag på sista gången vi av en slump träffades i verkliga livet. Det var på juldagen för kanske tio år sedan. I Vasastan, på en bar. Jag minns vissa saker vi pratade om; Han och hon och den och det och vad Magasinsgatan betydde.

Jag minns att vi sa att det aldrig skulle gå att flytta tillbaka till Torslanda. Du gjorde aldrig det. Det gjorde jag.

På kvällen går förbi busshållplatsen där du brukade hoppa på Gul Express på väg till gymnasieskolan. Jag önskar att du stod där nu. Jag hade velat säga något, jag hade förstås förmodligen inte funnit orden, så det hade blivit något futtigt men sanningsenligt, som hur rolig och smart jag tyckte att du var.

Mer från ledare

Sommaren kom tillslut

Så kom sommarvädret till slut. I mitt fall i samband med att det var dags att börja jobba igen. Hösten…

Om vikten av ett arbete

Så var sommarsemestern slut för den här gången och nu är det tid att gå tillbaka till jobbet. Jag känner…

Ett mellankommunalt problem kräver en mellankommunal lösning

I förra veckans tidning presenterade vi de fyra alternativ för fast förbindelse mellan Hisingen och Öckerö kommun som Trafikverket och…

Vad är det för fel på folk?

Jag tillhör inte kategorin människor som retar sig på allt och alla. Mest irriterad blir jag på mig själv när…


Senaste nytt

Osäker trend för coronaspridningen

I början på veckan innan skolstarten är Coronaläget i Sverige fortsatt ovisst. I Västra Götalandsregionen inleddes vecka 33 med att…

Starka streamingsiffror för Svag

Det finns hitlåtar och så finns det dunderhitlåtar. Att Torslandasonen Victor Leksell står bakom en riktigt stark låt i den…

Gymnasieelever seglar till Island

38 elever och 11 besättningsmän, varav 1 lärare, seglade förra lördagen iväg till Island, en ny destination för skolan. – På…

Torslanda golfbana ändrar form

Anders Engelbrektsson visar runt i en golfbil och informerar om Etapp 1 för golfbanans förvandling. – Golfbanan behöver uppgraderas, förbättras…

Ungdomar levererar bokkassar

Närmre 30 ungdomar som gått ut första året på gymnasiet har i sommar hjälpt biblioteken i Göteborg. Biblioteken i staden…

Framtidsplanerna spirar på Lilleby camping

Den 31 juli hade Göteborgs Camping vid Lillebybadet invigning av sina nya lokaler. Nybygget firades med kaffe, tårta och trubadur,…

Skydda din båt under semestern

Under sommarmånaderna juni-augusti förra året anmäldes i snitt tio stölder från båt varjedag. Dessutom stals det dagligen åtta båtar och…

Så ser kommunpolitikerna på utredningsalternativen

Utredningsalternativ 2 (UA2) undersöker möjligheterna att utöka dagens trafiksystem, främst väg 155 genom Hjuvik och färjetrafiken, så att den kan…

”Detta är vårt liv…”

Vi träffas strax efter lunchtid i Kalimeras lokaler i Torslanda. Bugra och Nalan har drivit Kalimera restaurang i cirka 4…

Filmfest i det fria

Mycket har hänt sedan föreningen Lustfyllt Torslanda drog igång sin verksamhet. De har arrangerat konserter, tagit hit kända artister, hållit…