Finnkampen är just över när vi får en pratstund med honom. Han låter lite trött och kanske skvallrar rösten om en viss besvikelse.
– Ja, det gick ju inte så bra denna gång. Jag var väldigt sliten och hade ingen kräm i benen men man kan inte göra bra ifrån sig i alla tävlingar. Men vi vann även om min prestation inte var den bästa, säger han.
Det har varit en intensiv tävlingssäsong och sådant tär på krafterna. William är exempelvis nyligen hemkommen från junior-EM i Jerusalem. Han ingick i den tre man starka svenska stavhoppstruppen. Där gjorde han bra ifrån sig i kvalet men solen ställde till med problem då den stod så att den lyste i hopparnas ögon.
– Jag gick till finalen men kraschade utanför banan, säger han.
Men han lyckades ändå ta 5,05 med skadad häl.
Med sitt personbästa 5,3 är han rankad som femma i Europa och sjua eller åtta i världen. I kategorin U20 är han nu en av de bästa men det är små marginaler och därmed jämt i toppen.
Fartfylld sport
William påpekar att det är en extrem och fartfylld sport han sysslar med. Bara det att staven böjer sig så otroligt mycket är ju något utöver det vanliga.
– Visst är det en speciell känsla att hoppa stav. Jag kommer ihåg första gången med böjd. Man måste ha modet att gå från rak till böjd stav. En del tror att staven är rak men det är den inte, den är lite böjd, vilket gör att en rak isättning är viktig. Vad gäller svårigheterna anser jag personligen att ansatsen är det viktigaste och att det svåraste är att uppskatta slutstegen, säger han.
All den tuffa träningen kräver dock en vilja av stål. Han motiverar sig genom att ha ett mål redan på morgonen. Man får inte ge upp. Och man måste lära sig av sina misstag. Och på samma sätt som att man inte blir någon bra ryttare innan man har ramlat av hästen 100 gånger är man ingen riktig stavhoppare innan man brutit av en stav.
Vill ha roligt
Som friidrottare är William Asker bred så mångkamp ligger honom varmt om hjärtat. Hade han inte blivit stavhoppare så hade han nog fastnat i någon annan hoppgren, tresteg eller höjdhopp till exempel.
– Friidrotten har en bredd och har därför mycket att erbjuda.
Man kommer ingenstans utan högt ställda mål, något William Asker är medveten om.
– Att bli en av de bästa i världen, få tävla runt om världen och ha extremt roligt … det är dit jag strävar.
För att ta sig till denna nivå krävs hårt arbete. William tränar ungefär fem gånger per vecka. Löpträningens målsättning är att få till ett snabbt anlopp medan gymnastiken håller kroppen spänstig.
Har träffat Mondo
William har även mött Armand “Mondo” Duplantis, bland annat i samband med lag-SM. Och Sveriges näst bästa stavhoppare var nervös inför utmaningen.
– Men mer för Mondo än för själva tävlingen. Det var andra gången jag mötte honom, sa William innan tävlingen.
Vad anser då William om vad som är hemligheten med Mondos framgångar.
– Många olika bitar. Han är lätt. Han har extremt bra känsla. Han är väldigt teknisk. Han är rytmisk. Eftersom han är så snabb kan han använda hårdare stavar för att komma högre.
Och din egen styrka?
– Skulle nog säga att jag är mentalt stark, att jag vågar och fegar inte ut, att jag går fullt in och ger alltid 100 procent samt att jag är stark och snabb. Jag är näst snabbast i landet efter Mondo. Men naturligtvis finns det saker att jobba på.
Hans starka sidor har gett honom två SM-guld och han är nu den femte bästa stavhopparen genom tiderna i landet i sin klass.
