På nationell nivå sjunker bidragsnivåerna. I Öckerö har de stagnerat, men ligger fortfarande under rikssnittet. ”Många har ett brett kontaktnät vilket gör att trösklarna till arbetsmarknaden blir lägre” ger kommunstyrelsens ordförande Jan Utbult (KD) som förklaring.
På riksnivå sjunker nivåerna för de som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag stadigt, men i Öckerö kommun står de still, enligt siffror från Statistiska Centralbyrån. Inte sedan mätningarna började 1990 har nivåerna varit så låga på riksplanet, men det finns också stora skillnader kommuner emellan. Lägst siffror visar Danderyd där endast 5,4 procent försörjs på sociala ersättningar och bidrag. I Filipstad 20,3 procent.
Runt 700 000 personer försörjs med sociala ersättningar och bidrag i landet, vilket motsvarar 11,9 procent av den arbetsföra befolkningen i åldern 20 – 64 år.
– Det är en minskning med 9,7 procent sedan 2021. Totalt var antalet helårspersoner som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag under 2022 det lägsta sedan mätningarna började 1990, säger Johanna Frodell, utredare på SCB.
För att underlätta jämförelser visar statistiken hur många personer som de utbetalda ersättningarna och bidragen skulle kunna försörja med full ersättning under ett helt år. Det kallas helårsekvivalenter, eller helårspersoner.
Exempel: Två personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår var blir tillsammans en helårsperson i statistiken.
Totalt har Öckerö kommun 6591 personer i arbetsför ålder och av dem hade år 2021 668 helårspersoner någon form av ersättning genom antingen sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd eller etableringsersättning. Det motsvarar 10,1 procent. En siffra som i Öckerö historiskt sett snarlik ut senaste 9 åren, då det fluktuerat mellan 9,7 och 10,9 procent.
Kommunstyrelsens ordförande, Kristdemokraten Jan Utbult tror att anledningen till att Öckerö ligger under rikssnittet handlar om att många i kommunen har ett brett kontaktnät.
– Öckerö kommun har en låg arbetslöshet och många har ett brett kontaktnät vilket gör att trösklarna till arbetsmarknaden blir lägre.
Vad skulle du säga är din syn på bidragens roll i samhället?
– Självklart vill vi att så många som möjligt ska ha ett arbete att gå till. Ett arbete skapar meningsfullhet för den enskilde och man bidrar till samhället med skatt. Samtidigt är det oerhört värdefullt att den som är sjuk eller arbetslös i Sverige kan få stöd av samhället, detta är hela grunden i det svenska socialförsäkringssystemet.
Hur ser du på att 10 procent av den arbetsföra befolkningen i kommunen går på någon form av bidrag?
– Jag skulle inte använda formuleringen ”går på bidrag”, snarare att de tar emot ersättning från en försäkring som de själva har betalat in till. När det gäller bidrag och stöd så kan det ju bero på olika faktorer, såsom sjukdom, arbetslöshet, funktionshinder eller andra omständigheter som gör att personen inte kan arbeta. Det är viktigt att ha en socialförsäkring som kan stödja de som behöver det och förhindra att människor hamnar i en svår ekonomisk situation.
