En ny befolkningsframskrivning för Öckerö kommun, gjord av Statistiska centralbyrån, tyder på att befolkningen i kommunen kommer att bli äldre och krympa till 2040. Men kommunens egen befolkningsprognos, också den gjord av SCB, tar fler parametrar i beaktning och påvisar en kommande befolkningsökning. Torslanda-Öckerötidningen går igenom strategier och de viktigaste punkterna i kommunens utveckling.
Öckerö kommun har sedan länge dragits med demografiska utmaningar. Befolkningen blir äldre, vilket betyder ett minskat skatteunderlag, vilket i sin tur betyder att det blir svårare att finansiera den samhällsservice som kommunen ansvarar för, till exempel skola, förskola, socialtjänst och äldreomsorg.
Men det saknas inte planer för framtiden. I kommunen finns ett brett politiskt stöd kring att bygga fler bostäder, inte minst hyresrätter.
Projektet Öckerö nya centrum, det största i kommunens historia, befinner sig i startblocken och den första av flera etapper, eller delar, har byggstart i år. Här ska både bostäder och kontor byggas.
F O Petersson & söner AB vann nyligen markanvisningen för den första delen av det nya centrumet, väster om Hönövägen där bland annat apoteket och banken är lokaliserade idag.
Den relativt nytillträdde besöks- och näringslivschefen Jan Svensson har på sitt bord att försöka se till att det skapas 900 nya jobb i kommunen till 2035.
– För att nå målet om 900 jobb till 2035, krävs det att vi kan attrahera företag att etablera sig i kommunen. För det behövs kontorsytor och företagslokaler. När vi nu bygger så skapas yta även för detta, utöver bostäder, säger han.
Men det finns problem. Kommunikationerna till och mellan de olika öarna är komplicerad. Enligt många personer är det svårt att rekrytera både arbetskraft utanför kommunen, samt att få familjer i ”rätt ålder” att flytta till Öckerö från andra kommuner då förbindelserna avskräcker.
Men det är inte bara bilfärjorna på Hönö- och Björköleden som utgör en fysisk så väl som mental barriär för potentiell arbetskraft och inflyttningen.
Under våren och vintern har den vattenburna kollektivtrafiken i form av linje 296 drabbats av flera förseningar och tekniska problem när M/S Burö elektrifierats. Enligt uppgiftslämnare till Torslanda-Öckerötidningen har reservfärjan Polstjernan en rad brister.
Även färjorna som trafikerar nordöarna har regelbundet dragits med problem.
I en färsk regional befolkningsframskrivning från Statistiska Centralbyrån (SCB), där man beräknar framtida befolkningsmängd i kommuner i Sverige 2040, är prognosen för Öckerö inte ljus.
SCB förutspår att Öckerö kommuns befolkningsmängd kommer att sjunka från 12 800 personer (2023) till 12 200 personer 2040. Därtill visar prognosen att befolkningsgrupperna 0–24 år (26,6 procent 2023) och 25–69 år (52,6 procent 2023) uppskattas sjunka till 21,9 procent respektive 49,6 procent av den totala befolkningen i Öckerö 2040, samtidigt som personer i åldern 70+ förväntas utgöra 28,5 procent av Öckerös befolkning jämfört med 20,8 procent 2023.
Det är dock viktigt att poängtera att SCB:s prognoser kan ändras redan på kort sikt och om förändringar i samhället sker. SCB själva anger politiska beslut om framtida migration som ett exempel som kan göra att förutsättningarna för framskrivningarna förändras.
– Våra befolkningsframskrivningar är demografiska beräkningar som utgår från att den utveckling som varit i kommunerna de senaste åren fortsätter. De bygger på befolkningens åldersstruktur och antaganden om framtida barnafödande, överlevnad, flyttmönster, invandring och utvandring, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.
I de regionala befolkningsframskrivningarna syns därför inte eventuella effekter av kommuners satsningar på exempelvis företagande, bostadsbyggande och infrastruktur.
– Man kan snarare se befolkningsframskrivningarna som en bild av hur befolkningen kommer att utvecklas om kommunerna inte gör några sådana satsningar, säger Lena Lundkvist.
Det finns fler befolkningsprognoser som SCB tar fram. Kommunens egen befolkningsprognos beställs årligen från SCB och den inkluderar kommunens planerade byggnationer.
Den beställda befolkningsprognosen från SCB, baserad på invånarantalet per 2023-12-31, har förändrat befolkningstillväxten jämfört med det antagande som gjordes i femårsplanen i planeringsförutsättningarna. Det baserat på att inrikes inflyttning är nedreviderad, att barnafödandet är lågt i kommunen samt att invandringen i landet minskar.
I denna prognos beräknas bland annat kommunens invånarantal öka med 340 personer mellan 2024–2032. Befolkningsökningen är som störst 2027, 2029 samt 2030.
– Befolkningsutvecklingen är en utmaning för Sverige och Öckerö kommun. Med kommunens satsningar och planerade byggnationer, skapar vi förutsättningar att utgöra en attraktiv kommun för barnfamiljer och unga vuxna att leva, bo och verka i. Inte minst baserat på våra fina resultat inom skola och barnomsorg och som en av landets tryggaste kommuner, säger Rickard Vidlund, kommunchef i Öckerö kommun.
Enligt Rickard Vidlund är byggnationernas breda utbud av boendemöjligheter, med både små och stora hyresrätter och bostadsrätter, något som möjliggör för kommuninvånare och inflyttande att stegvis kunna göra bostadskarriär. Han menar också att de underlättar att för människor att stanna eller att nyetablera sig i kommunen.
– Tidigare har det inte funnits förutsättningar för det i Öckerö kommun. Därför är vi glada att kunna erbjuda den möjligheten nu, säger Rickard Vidlund.
En följdfråga blir då om det görs tillräckligt inom kommunen för att siffrorna i SCB:s befolkningsskrivning om 2040 inte ska bli verklighet.
Både Kristdemokraterna och Socialdemokraterna ser bostadsbyggandet som den absoluta nyckeln för att undvika det scenariot.
– Ja, det görs tillräckligt mycket. Under den kommande tioårsperioden har vi över 1000 nya bostäder på gång i kommunen. Genom att bygga lite högre hus skapar vi också förutsättningar för fler och prisvärda lägenheter för våra ungdomar, barnfamiljer och äldre som vill flytta från sina villor, säger kommunstyrelsens ordförande Jan Utbult (KD).
Maria Brauer är socialdemokratiskt oppositionsråd och andre vice ordförande i kommunstyrelsen.
– Huvudstrategin handlar om bostadsförsörjning. Tillgång på bostäder gör det möjligt att bo kvar, men gynnar även kompetensförsörjningen. Denna strategi har Socialdemokraterna argumenterat för i många år och nu har vi en förankrad plan för detta, säger hon.
När det gäller den fysiska vattenbarriär, men även mentala barriär, som tio bebodda öar och färjetrafik innebär som ibland anges som ett problem när det kommer till kompetensförsörjning i, och inflyttning utifrån till, kommunen lyfter Maria Brauer bland annat den planerade vindkraftparken Västvind, som styrande Öckeröalliansen ställt sig negativ till:
– Socialdemokraterna vill ge långsiktiga förutsättningar för näringslivets utveckling, inte minst i den gröna omställningen där vi ser att en havsbaserad vindkraftspark skulle skapa många nya arbetstillfällen både i kommunen och för kommuninvånare, samtidigt som det är bra för miljön, genom att det påskyndar elektrifieringen. Vi ser det också som en utvecklingsmöjlighet för de marinanknutna företagen. En skola, vård- och omsorg med hög kvalitet är också en förutsättning för inflyttning till kommunen.
Jan Utbult vill se bättre kollektivtrafik och en passagerarfärja som förbinder centrala Göteborg med Öckerö kommun:
– Vi behöver bli bättre på att berätta vilken bra kommun Öckerö är att bo i och att det faktiskt inte är speciellt krångligt att pendla till Göteborg. En bra kollektivtrafik är viktig, gärna med en passagerarfärja till Stenpiren. Vi arbetar även aktivt på att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen på våra öar. Det finns många som jobbar här ute och gärna skulle vilja bo här om det fanns möjlighet, säger han.
Besöks- och näringslivschefen är inne på samma linje. Han vill skapa rätt omständigheter för fler företag i kommunen:
– Vi vill att folk i kommunen kan kunna arbeta nära hemmet. Vilket gör det än mer angeläget att skapa förutsättningar för ökat företagande och fler företag på öarna, avslutar Jan Svensson.
