Johan Wanloo firar 40-årsjubileum som konstnär och är aktuell med sin nya bok Johan smakar på livet. Torslanda-Öckerötidningen träffar den Röröbaserade serietecknaren över en lunch tätt följd av en obligatorisk glass.
– Serietecknare kan man väl bli och jag visste inte hur någonting funkade. Jag bara körde på, säger Johan.
Johan kommer cyklande och nyduschad till restaurangen på Rörö. Den 54-årige serietecknaren är mitt i releaseperioden av sin nya bok när Torslanda-Öckerötidningen stämmer träff med honom. Boken Johan smakar på livet består av 120 sidor svartvita seriestrippar. Boken handlar om Johans längtan efter att hitta på fler saker. Historierna är ofta överdrivna och innehåller mycket humor. En av historierna kommer från ett äventyr till grannön Hyppeln.
– Det finns en sekvens i boken som handlar om båtliv. Allting i boken är överdrivet och jag ljuger jättemycket. Den sekvensen handlar om hur jag är på Hyppeln och köper en båt och kör den till Rörö. Men så som det händer i boken gick det inte till i verkligheten. Ingenting i boken har hänt exakt så som det skildras.
En annan historia handlar om en bilolycka på Hönö. I verkligheten bestod händelseförloppet av att Johan och hans kompis åkte ner i ett dike, puttade lugnt upp bilen igen och körde vidare.
– Jag och en kompis åker bil. Vi hade varit hemma hos mig för att hämta mitt tv-spel som vi skulle spela hos honom, en Amigadator. Riktigt old school. Han hämtar mig i sin bil och så är det jävligt snöigt ute. Vad som händer är att vi åker ner i diket i höjd med ankdammen. Då, medan vi snurrar runt och innan kraschen, slår vi volt. Tanken är i alla fall att medan vi snurrar runt så tänker jag ”åh nej, min dator!”.
Som en av landets främsta serietecknare har Johan lång erfarenhet av att jobba i ett kreativt yrke. När Johan får frågan om varför han tror att han har kunnat livnära sig på sitt skapande, svarar han i samma ton som serierna han skapar: ärligt och humoristiskt.
– Det finns ett konkret svar på det. Det var att jag inte fattade att det var svårt. Jag var dum i huvudet till att börja med. Serietecknare kan man väl bli och jag visste inte hur någonting funkade. Jag bara körde på. En del skulle säga att jag hade ”modet”, men det var det inte. Det var bara dumheter. Och när man hållit på ett tag så är det för sent för att sluta. Nu är det bara att hålla på. Det finns inget djupt eller nytt man kan säga om det. Kör på och jobba på och släpp ut grejer. Var bra.
Johan är uppvuxen på Hönö och flyttade till Göteborg så fort han fick chansen. När han träffade sin sambo Maria hamnade han dock återigen i Göteborgs norra skärgård. Maria växte nämligen upp på Rörö under somrarna. Paret bor nu ute på ön under stora delar av året och barnen har spenderat sina somrar på Rörö.
– Plötsligt var jag tillbaka och åkte de här gula färjorna hela tiden. Jag hade sett en framtid där jag slapp det. Men nej, jag kommer aldrig undan dem.
Johan brukar även hålla låda som kommentator under olika event som sker på Rörö. Om det är något Johan kan, förutom att rita, är det att prata. Under intervjun diskuterar vi hur kulturen på öarna ser ut och att Johan gläds över att färjorna nuförtiden är mycket finare än när han var ung.
Ett annat ämne som dyker upp under lunchen är hur rutiner och planering är viktiga för Johans skapande. Oavsett om det gäller att bli klar med en seriestripp, rita en barnbok, skriva ett kåseri i GP eller färdigställa sitt magnum opus.
– Det handlar inte om geniskap och snilleblixtar, utan det handlar om långsamt gnetande. Idéer kan alla få, det handlar om små idéer som har växt sig större och större.
Det som överraskade Johan mest med det nya projektet var känslan av att faktiskt bli klar.
– När jag blev klar så var känslan: herrejävlar, jag gjorde det! Vad mäktigt. Och så började jag titta på tiden som boken hade tagit. Jag började skriva manus i oktober 2024 och nu är den klar. Vilken grej, fan vad tufft. Jag kan ibland gotta mig i mäktigheten i att det blev av. Sedan om det är bra eller inte, jag tycker den är toppenbra och jag tycker framför allt att jag har ritat väldigt fint.
Johan berättar att det även finns vissa bitar i hans nya bok som är lite otäcka. Han vill att läsaren ska ta sig an boken som en upplevelse.
– Läs den som du tar dig an vilket verk som helst.
Johan får frågan om det är något som han vill tillägga innan vi ska käka glass och han ska cykla vidare. Serietecknaren håller ett smärre brandtal om människors okunskap om bokbranschen. Johan menar att folk fortfarande ”läser böcker som fan i papper”.
– När man pratar med utomstående om bokbranschen så får man kommentarer som ”ja, det finns ju inte så många fysiska böcker längre och bokhandeln håller på att dö”. Då undrar jag vad de pratar om. Det såldes 25 miljoner tryckta pappersböcker i Sverige förra året. På Kungsgatan i Göteborg finns fyra bokhandlar, vad pratar du om? säger han grubblande.
Innan Johan ska cykla hem för att fortsätta jobba med lanseringen av boken käkar vi glass och tittar på båtarna i hamnen på Rörö. Det känns passande när boken handlar om att smaka på livet. Bokens releaseparty sker den 29 september på Göteborgs Litteraturhus.
/Albin Olsson
