Vet ni vad en randonneur är? Jaså, inte! Jo, det är en person som cyklar långt för att inte bygga upp en rondör. Precis en sådan som Klas Utbult. Härförleden reste han till Frankrike för att avverka den 120 mil långa sträckan Paris – Brest tur och retur på din velociped.
– Det lär bli varmt, säger han när vi får en intervju med honom per telefon direkt från Paris dagen innan den stora dagen.
Fick P-plats i Paris!
Klas är uppspelt. Han har nämligen fått tag på en parkeringsplats till sin husbil. Fattar ni, en P-plats i Paris! Därtill precis intill start- och målområdet. Klart att karln är ordentligt upplivad. Denne 61-årige Öckeröbo är en av 75 svenskar i det 8000 segagubbarstarka startfältet. Klas kör i 90-timmarsgruppen (vilket är maxtidsgruppen) men han tänker klara loppet på 70 timmar. Målet är att cykla ett dygn och därefter sova fyra eller fem timmar.
– Fransmän älskar cyklister och är ute och hejar på längs vägen så det är kul att köra ett lopp här, säger han.
Glada tillrop! Ja, så lite kräver alltså en randonneur för att bli på gott humör.
Sätter etappmål
Vi fick även en pratstund med några av Klas Utbults västsvenska vänner om deras bevekelsegrunder till denna självspäkning på två hjul.
– Livskvalitet! Att se vackra landskap glida förbi och att känna dofterna, säger Carl Johan Behre, från Asperö.
Mölndalsbon Ville Wallenius är en annan randonneur. Han brukar träna tillsammans med Carl Johan.
– Kul att pressa sig, säger han om hur han peppar sig.
Att inför ett sådant här långt lopp veta att man skall tillbringa två hela arbetsveckor på cykelsadeln måste kännas … eh, kännas … Hur motiverar de här männen sig till det undrar vän av ordning?
– Man måste förbereda sig genom att sätta delmål. Det gäller att se sig själv komma i mål, säger Klas.
