Kan man få ner Öckeröarna till en yta på fyra gånger tre centimeter och ändå känna igen sig?
Absolut, menar illustratören Anders Lyon som uppdaterat turistkartan Bästkusten med tips ifrån öborna själva.
–Igår var jag och kollade provtryck och nu är den på tryckeriet, säger Anders Lyon och suckar lättad.
Sedan i januari har han lagt hundratals timmar på att skapa den nya versionen av Bästkusten. Det är förklaringen till varför den uppdaterade kartan kommer först nu, trots att originalet såg dagens ljus redan 1993:
– Det har varit en stor investering i arbetstid som jag tidigare aktat mig för. Men under åren har jag byggt upp ett kunnande för att kunna göra ett sådant här arbete digitalt utan att det blir platt. Och dessutom har jag nu en kanal att få ut det, det hade jag inte tidigare, säger han.
Den moderna tekniken med digital ritpenna på en ritplatta gör det möjligt för Anders att ändra, lägga till eller dra ifrån och enkelt spara flera versioner av motivet. Till skillnad från den ursprungliga kartan från 1993 då penna, papper och flödande akvarellfärger stod till buds och varje penseldrag fick vara noga genomtänkt. Den kartan fanns nämligen bara i ett exemplar.
Dock, i ett ödesdigert ögonblick, innan Anders hunnit säkerhetskopiera sina olika digitala versioner, flimrade skärmen i abstrakta mönster och Anders frös till av skräck.
– Jag trodde datorn var på väg att krascha, men tydligen var den bara trött, den vaknade till efter ett tag.
Då 1993 på den analoga tiden kom uppdraget från stiftelsen Bästkusten som beställde en turistkarta över Tjörn, Orust och Stenungssund.
– Jag älskar Öckerö och har mina rötter här och i Torslanda, men den gången var fokuset ett annat och Göteborgs Norra skärgård kom tyvärr inte med överhuvudtaget, förklarar Anders.
Den här gången kom uppdraget att förnya kartan från ett helt annat håll.
– Jag gav mig själv uppdraget, vilket gör att jag är allsmäktig vad gäller vad som ska vara med och inte, säger Anders och skrattar, men tillägger med lite mer allvar:
– Det var självklart att Öckerö skulle vara med.
Det där med allsmäktig stämmer dock inte riktigt. Bland det första han gjorde sedan han fattat sitt beslut, var att skicka ut trevare till Öckeröarnas digitala anslagstavlor med frågan vad som bäst symboliserar öarna.
– Jag fick massor av bra tips, konstaterar Anders.
Det första var att samtliga tio öar borde vara med – vilket de nu är. En bedrift med tanke på att hela ö-kommunen ryms på en yta av fyra gånger tre centimeter. Att Öckerö kyrka är med är kanske inte så underligt. Den utgör ett välkänt landmärke både för sjöfarare och öbor.
–Och så var Frans Oskar Gullstrand, min morfarsfar, prost där fram till 1930.
Fotös blåa bro, Knipplas röda sjöbodar, Bremerska villan och stångmärket Valen på Kalvsund är några andra landmärken som känns igen.
Anders växte upp i Röds radhusområde och senare på Tallbarrsvägen i Tumlehed men tillbringade stora delar av sommarlovet hos mormor och morfar på Öckerö.
– Jag minns hur vi satt på verandan i huset, som morfar klädde in i eternit på 1960-talet. Att blicka ut över Ö-varvet och havet bortanför gav ett alldeles särskilt lugn som jag inte funnit någon annanstans.
Andra härliga sommarminnen består förstås av solvarma klippor och salta bad i Saltarsviken, Rävholmarna, Jakobs bratt, som på den tiden hade en hoppbrygga, samt favoriten Hummerviken.
– Men sedan GP listade den som ett toppenbad kryllar det av folk, grillar och skräp, så numera badar jag ogärna där, säger Anders, som dock ritat in en nostalgisk hummer i havet utanför viken.
Mycket har ändrats sedan han var barn på 1960- och 70-talen. Då fanns det fortfarande grusvägar, och det saknades ishall.
– Fastigheten Båken finns med på kartan för den kommer bli ett nytt landmärke, siar han.
Trots att Norra skärgården är betydligt mer lättillgänglig än den södra, med gratis bilfärjor och rejäla asfalterade bilvägar, anser han att öarna är sällsamt underskattade som turistmål.
– Jag tror att Öckerö kommun satsade på att bli en förort till Göteborg för att få hit människor och jobb, men samtidigt förlorade man något av det där som gör att folk ser Södra skärgården som ett sommarparadis. Trots att det faktiskt finns här också. Ersdalen på Hönö är fantastiskt och Rörö är en av de vackraste öar som finns, men det är lite krångligt att ta sig dit, säger Anders.
Men kanske är det bra att vissa pärlor inte blir alltför ö-kända. Allt ska kanske inte avslöjas för världen, menar Anders.
– Men jag skulle gärna göra en särskild karta över Öckeröarna, bara jag hittar någon som betalar.
/Anna Rehnberg
