Många drömmer om att livet då och då ska ta sig en ny vändning, att de gamla hjulspåren ska ta dig någon annanstans och att vardagen får innehålla något nytt.
Vissa kanske drömmer sig bort från sitt jobb – andra kanske bara följer en ny passion.
För Therese Settergren tog sig arbetslivet en ny vändning när hon beslutade sig för att sluta arbetet som lärare på Hedens Skola på Hönö och i stället börja arbeta som kakelugnsmakare.
I det rustika industriområdet precis intill vattnet på Björnhuvudet på Öckerö, bland industrilokaler av korrigerad plåt ligger Therese Settergrens verkstad. Här finns inga flådiga skyltar som skryter om vad som döljer sig på insidan och det är inte helt enkelt att hitta dit. Men det finns en liten firmabil med företagslogga som berättar för den nyfikne att man kommit till ett kakelugnsmakeri.
Lokalen är fylld till bredden med bananlådor noggrant markerade med innehåll. På varje låda hänger en bit av kakelugnen framme för att det ska bli lättare att se vad som finns var. Just idag, när jag besöker Therese är det öppet hus och verkstaden är oförskämt städad.
– Haha ja, det är inte direkt varje dag det är så här fint kan jag lova, skrattar Therese när jag kommenterar den nästan fläckfria lokalen.
Framme, snyggt upplagt för allmän beskådan, ligger mängder av vackra kakel från mitten av 1800-talet och framåt. Therese plockar upp en mörkgrön platta, med tryckt relief och fina detaljer när jag frågar vilken som är hennes favorit.
För Therese har det alltid funnits nära till hands att ”greja och ha sig”. Efter en lärarutbildning hamnade hon tillslut på Hedens skola på Hönö, innan hon en dag bestämde sig för att sadla om och börja arbeta med någonting inom byggnadsvård.
– Jag har alltid uppskattat byggnadsvård och så fastnade jag för kakelugnsmakeriet och hantverket i det. Så fick jag gå bredvid en kakelugnsmakare och efter det bestämde jag mig. Då hoppade jag på en utbildning via hantverksakademin i Stockholm som utbildar hantverkare inom gamla hantverksyrken. Så jag gick med timmermän, båtbyggare, maskörer och perukmakare. Det var jättehäftigt.
Effektivisera och nyttja energin
År 1767 uppfanns den moderna kakelugnen. Innan dess pryddes visserligen en del hem av det skal som även idag är det yttre på en kakelugn. Men när Carl Johan Cronstedth och Fabian Wrede uppfann 5-kanalsystemet blev kakelugnen så som Therese murar den idag uppfunnen. Varianten bygger på att effektivisera och nyttja så mycket energi från veden som möjligt och att mura en kakelugn med 5-kanalsystem gör om kakelugnen till ett element som sakta delar med sig av vedens värme i rummet.
– Har man en kamin så strålar värmen ur den och värmer luften snabbt och efter någon timme blir luften kall igen. I en kakelugn får man inte den snabba värmen, utan det tar tid för kakelugnen att bli varm, men sen håller den sig varm också.
Därför tycker Therese det är viktigt att tänka på, för den som planerar installera en kamin, vad för typ av eldande man vill göra.
– Är det en vinterstuga där man gärna vill sitta och langa in massa ved, då kan kaminen och dess strålningsvärme vara mysigare. Men vill man ha en så effektiv värmekälla som möjligt, ja då är den klassiska kakelugnen bäst.
En väl omhändertagen kakelugn behöver bara två brasor om dagen, en på morgonen och en på kvällen – så håller den värmen dygnet runt.
– Ett tips är att lära sig bygga brasor så de brinner neråt. Man staplar då veden man planerar använda och tänder på toppen av brasan. Då faller glöden ner och antänder det under. Då får man en mer kompakt och ännu mer energieffektiv brasa.
Thereses favoriter är de mörka färgerna.
– Det har ju blivit så nu att det är inne med lite mer av det mörka. Mörkare tapeter och så. Och det går lite fler mörka kakelugnar nu också. Men jag hade önskat att det gått lite fler. Det är fortfarande den vita kakelugnen som är den mest populära – kanske för att man tänker sig att det är den som håller i tiden.
”Det är väldigt kul att komma hit och få se processen på nära håll och framförallt kul att kommunen fått en hantverkare som jobbar med kakelugnar.”
Bert Carlsson
Eftersom det är öppet hus när vi besöker Therese kommer det folk som är nyfikna på hur kakelugnsmakandet går till. Rigmor Svensson och Bert Carlsson var två av de som besökte när det var öppet hus
– Jag har själv bott på Linnégatan tidigare och där finns det ju hur många fina lägenheter som helst med fantastiska kakelugnar. Tyvärr är mycket rivet nu, vilket är synd, berättar Rigmor Svensson.
– Jag har en egen kakelugn hemma som vi eldar mycket i. Så mitt intresse för kakelugnar är ganska stort. Ett tag tillverkade jag egna pellets att bränna i ugnen av gamla tidningar som jag brände. Det är väldigt kul att komma hit och få se processen på nära håll och framförallt kul att kommunen fått en hantverkare som jobbar med kakelugnar, säger Bert Carlsson.
Det heter att en kakelugn står sig en mansålder – vilket betyder att en ordentligt murad pjäs kan fungera felfritt i 40 år. Men underhåll är alltid bra. När den väl står där är det ett långsiktigt och hållbart sätt att värma upp sitt hus. Får man problem med kakelugnen är det bara att plocka isär den och bygga upp med nytt material.
– Det är det som är så bra med att använda sådana naturmaterial som jag gör. Det underlättar, säger Therese.
Kakelugnens beståndsdelar:
Förutom det skal man ser när man tittar på kakelugnen använder Therese bara lera, sand, krita och vatten när hon arbetar med kakelugnarna. Leran blandas med sand och vatten för att bli det kitt som kakelbitarna fästs ihop med. Kritan blandas med vatten för att bli den fog som hamnar mellan kakelbitarna. Till sin hjälp har hon vattenpass och lod, hammare, kniv, kakelfil, murarspade, elementpensel och sina hjälpkärringar, en bräda som används som stöd mellan det murade teglet för att stötta kaklet som vätter ut mot rummet.