På Brattebergs förskola kan alla blivande skolbarn redan läsa. Förklaringen ligger i en satsning på språkutveckling genom berättande.
– Syftet har ju aldrig varit att barnen ska bli läskunniga, det här var ju bara inför läsningen egentligen, säger Maja Rapo, pedagogisk utvecklare i Öckerö kommuns förskolor.
Barnen på Brattebergs förskola har fullt upp med att springa fram och tillbaka mellan gungorna och sandlådan när förskolepedagogen Marika Jansson försöker samla ihop gruppen.
– Jag har sett dem läsa böcker för varandra. Och för mig, säger Marika Jansson stolt.
I genomsnitt brukar barn lära sig att läsa i sex till sju års ålder, alltså i förskoleklass. Maja Rapo, pedagogisk utvecklare i Öckerö kommuns förskolor, menar att det Brattebergs förskola har åstadkommit är mycket ovanligt idag.
– Några knäcker läskoden i förskolan men det är ju oftast ytterst få, det är sällan att hela gruppen kan läsa. Då brukar det oftast handla om att barnet jobbat mer intensivt med läsningen hemma, vilket inte alla har möjlighet till, säger Maja Rapo.
Det som är ovanligt är att hela förskolegruppen redan har listat ut läsningen så tidigt. Gruppen på förskolan är en blandning av barn i åldrarna fyra till fem. Vissa av de ännu yngre barnen har lärt sig att ljuda fram bokstäver och ord, men alla de barn i gruppen som till hösten börjar i förskoleklass kan dock redan läsa lättare meningar.
– Syftet har ju aldrig varit att barnen ska bli läskunniga, det här var ju bara inför läsningen egentligen. Men det blev ju ett resultat som vi tyckte var väldigt roligt. Det blev ju inte skola av det och det var ju lek utifrån det barnen var intresserade av, säger Maja Rapo.
Öckerö kommuns nya språkplan för förskolan utvecklades förra hösten med målet att utveckla barns språkkunskaper och förbereda dem inför skolan. Genom att satsa på att förskolepedagogerna ska få lära sig olika pedagogiska metoder och kunna använda dem i sin grupp hoppas kommunen ytterligare utveckla barnens språkkunskaper.
Den metod som har fungerat på Brattebergs förskola kallas för Bornholmsmetoden och lägger fokus på ljudet av olika bokstäver och är en mycket lekfylld undervisning. Att lära ut hur de olika bokstäverna låter med hjälp av just lekar är en av de viktigaste delarna av den nya språkplanen.
– Barnen har lärt sig att ljuda, snarare än att läsa, så nu kan de ljuda sig fram till det som står, vilket är grunden till läsning. Det viktigaste är nog betydelsen av att inte fråga “Vilken bokstav börjar du på?” och istället fokusera på hur ljudet låter. Och att göra det lekfullt.
En återkommande lek är när förskolegruppens tre pedagoger klär ut sig till karaktärerna Kamrat-kaptenen, Ljuddektektiven Ljudith och Trollpackan Acka. De kommer till förskolan med olika uppdrag där barnen ska leta efter språkljud, eller leka lekar kopplade till ljuden. Något Ljuddektektiven Ljudith gör är att använda en maskin som förvandlar ljudkorten som barnen hittat till riktiga föremål.
– De frågar om karaktärerna ibland och då är det bara att gå och byta om, säger Marika Jansson, som har rollen Kamrat-kaptenen.
Lekarna är inte bara bra för barnens språkkunskaper. Ibland fungerar de också som en plats där barnen kan utvecklas som personer.
– En gång var det ett barn som hade tagit någons saker utan att fråga, morgonen efter hade Kamrat-kaptenen tagit Ljudiths saker, vilket Ljudith blev väldigt ledsen för. Då förstod nästan alla, direkt, att det inte var okej att ta någon annans saker utan att fråga. Det var ju ett helt improviserat skådespel från oss och barnen tyckte inte att det var okej att jag hade tagit Ljudiths saker, berättar Marika Jansson.
Även om pedagogerna klär ut sig och agerar de olika karaktärerna försöker de vara tydliga med barnen att det är en lek som även pedagogerna är med på. Marika Jansson menar att det är viktigt att de får se att även vuxna kan leka och ha kul. Då blir lärandet ännu närmare lek vilket gör att barnen har det roligare och lär sig mer samtidigt. Att till exempel skådespela en situation som nyligen har hänt några av barnen, ger dem ett nytt perspektiv på händelsen och lär dem att hantera liknande situationer bättre i framtiden.
Att lära ut genom lekar har visat många resultat där det mest förvånande kanske är läsningen. Men det har också blivit ett sätt för de barn som redan har lätt för sig i läsningen, men inte gillar resten av kursplanens mål lika mycket, som målning och fantasi. En sak som pedagogerna har gjort för att utveckla barnens förmågor är att vända på uppgifter så att de anpassas till barnen. De som gillar att läsa får öva på att måla genom att måla det ord som står på pappret, och utveckla sin fantasi genom att skriva böcker med pedagogerna. Genom att blanda olika förmågor har fler barn nått sina mål lättare än tidigare och hittat glädjen i att lära sig.
– Jag blir så glad av att de faktiskt tycker att det är kul, för det märks så tydligt. När barnen hade gjort klart sina böcker och vi hade hängt upp dem sprang några in på rasten och ville läsa sina böcker för mig, säger förskolepedagogen Annica Franklin.
Maja Rapo ser förskolebarnens snabba utveckling som en tydlig följd av den nya språkplanen, men lägger stor vikt på pedagogernas roll bakom framgångarna.
– Vi har inte varit så här systematiskt inriktade på just den här metoden med språkljud innan utan vi utvecklade nyligen vår språkplan, förra hösten. Vi har satsat på att man ska lära sig metoderna och använda dem i sin barngrupp. Men det är pedagogernas vilja att verkligen prova metoderna vi lär ut till dem som gör allt. Att de har vågat testa och anpassa dem till sin förskolegrupp. All eloge till dem för det.
Barnen på förskolans gård samlas framför en av de många bokstavstavlorna och pekar. De ljudar snabbt fram rätt bokstav och säger ett ord som börjar på samma språkljud.
– Ibland när jag har ett papper med ord framför mig frågar de “Varför har du skrivit sol, fisk och hatt på ett papper?” utan att jag ber dem att läsa, säger pedagogen Marika Jansson.
Förskolebarnet Valter tar snabbt över:
– Den är V och den (W) låter också V, ljudar Valter, elev på förskolan.
Har du någon favoritbokstav?
– Alla!, säger Valter efter att ha funderat noga på frågan.
/Alma Diez
