Till vardags är både 60-årige Janne Olsson och 53-årige Morgan Karlsson skeppare. Janne på Björköleden, Morgan på Nordöleden. I åtta år har Janne träningscyklat, och Morgan i fyra år. Förra året började de prata om att cykla i Europa och bestämde sig för att göra det tillsammans.
Den 24 augusti cyklade de till Kielfärjan i Göteborg. Dagen därpå rullade de fram i Tyskland på sitt livs största äventyr.
– Det var spännande att ha allting framför oss. Kiel är en rätt stor stad. Vi cyklade genom halva stan kan man säga. Så schwängde vi å på en liden väjj (svängde vi av på en liten väg). Hundra meter senare var vi ute på landsbygden. Vi cyklade nog i fyra mil innan vi blev omkörda av den första bilen, säger Morgan.
– Vi tänkte: var har vi hamnat? inflikar Janne och skrattar. Vi använde en träningsapp som heter Strava. Man gör en rutt från A till B, så ritar den var cykelbanorna finns och var flest har cyklat. Det förs över till GPS på cykeln. Det fungerade jättebra. Vi gjorde ungefärliga sträckor på ungefär 13 mil per dag för att ha något att gå efter.
Inga måsten
Redan hemma hade de bestämt hur de ville genomföra resan: Utan några måsten.
– Det skulle vara en semesterresa, ingen prestationsresa. Vi ville ta varje dag som den kom och hade inte bokat ett enda hotell. Vi stannade överallt där vi kände för det och bara njöt av den fantastiska naturen. Filmade, tog kort och tog en glass, säger Janne.
– Det kravlösa tycker jag var en av de bättre sakerna med hela resan. Det spelade ingen roll om vi cyklade fem eller femton mil. Det var underbart att ta allt som det kom och inte veta var vi skulle hamna på kvällen, berättar Morgan.
Första dagen cyklade de tio mil till Hamburg, tog sig genom den stora staden och fortsatte två mil till. När de i kvällningen kom till ett boende för att övernatta, hamnade de i en liknande situation som Josef och Maria gjorde i Betlehem: Det var fullbokat!
– Men tyskarna var fantastiska och ringde runt för oss till andra ställen. Vi hamnade på ett jättemysigt litet boende. Den hjälpen fick vi på många platser.
Det hände någon gång att det körde ihop sig, att vi inte fick hotell, och kanske fick cykla tre mil till nästa ställe. Men allt löste sig. Ibland fick vi väldigt fina ställen, och ibland inte. Men vi skulle ju bare sôva, säger Janne.
– Det märkligaste stället var när vi en kväll hamnade i ett industriområde där det fanns Air B&B. Vi fick sova i ett rum i en lagerlokal och ha cyklarna på rummet. Det erbjöds ingen frukost heller, berättar Morgan.
Frukost och air condition var viktiga för cykelentusiasterna. Det var ju väldigt varmt i Europa under denna tid.
– Vi försökte cykla mycket innan lunch för då var det mest behagligt. På eftermiddagarna kunde det bli mellan 30–35 grader, så det gällde att få i sig vätska. Vi fyllde upp vatten på morgonen, och köpte ofta vatten på mackar. Oftast åt vi frukost vid 7 för att komma i väg vid 8, säger Janne.
Vid frukosten försökte de alltid smussla med sig några frallor som de kunde äta på vägen. I brist på handväskor hade de tagit med sig 3-liters smuggel-plastpåsar hemifrån. På förmiddagen och eftermiddagen åt de frallorna som var lagom varma och mosiga efter många timmar i packväskan i 30-gradig värme.
Fantastiska cykel-banor
Under cykelturen söderut genom de olika länderna, fascinerades de av hur landskapen, naturen och maten förändrade sig. Överallt möttes de av storslagna vyer och suveräna cykelbanor.
– Tyskland var roligt för där cyklade vi igenom så många fantastiskt fina byar. Två gånger hände det att orkestrar spelade under pompa och ståt när vi kom fram. Vi valde att tolka det som en fin välkomstkommitté, säger Janne med ett leende.
Båda två har rest en hel del, men denna resa var något utöver det vanliga.
– Tack vare cyklingen kommer man så nära naturen och känner alla dofter. Och det går inte så fort så man hinner ju se allt och kan stanna var och när man vill. Vi har sett många rovfåglar, säger Morgan.
Cykelvägarna gick genom fina äppelodlingar. Färjegubbarna föll för frestelsen att palla några.
– De var otroligt goda. Vi tog lite vindruvor också. Och en konstig grön frukt, som vi senare kom på att det var omogna och stenhårda avokado, ler Morgan.
Snart kom de på att om de skulle orka all cykling så kunde de inte skippa lunch. Känslan var lika skön varje dag efter avslutad cykling. Kvällarna var fantastiska.
– En var ju studshongri på kwäll (väldigt hungrig på kvällen). Maten var minst halva resan. Den franska maten var särskilt fantastisk. Vi skickade bilder hem till våra fruar på alla goda maträtter och efterrätter vi åt. Till slut bad de oss sluta med detta, minns Janne.
Schwindyrt i Schweiz
Efter fem dagar kom de till Wiesbaden och följde sedan Rhenfloden i några dagar.
– Vi försökte hålla hela rutten efter floder, för att slippa höjder och berg. För mycket upp och ner blir ju väldigt jobbigt, förklarar Morgan.
Åtta dagar tog det att cykla de drygt hundra milen genom Tyskland. Dag nio cyklade de över gränsen till Schweiz och cyklade genom vackra staden Basel. Schweiz knockade dem med sin skönhet, och chockade deras plånböcker med sina priser.
– Allting var schwindyrt (svindyrt), både maten och hotellen. Ute på landsbygden kostade en hotellnatt närmare 2 000 kronor för oss, säger Morgan.
– Det roligaste var när vi mötte en lång karavan med gamla, fint renoverade traktorer. Det var bönderna som var ute på ett söndagsrace. De hade flaggor och tutade på oss. En annan gång såg vi ett stort gäng gubbar med vespor med sidovagnar, berättar Janne.
Det blev två dagars cykling och cirka 25 mil i Schweiz. Genèvesjön var ett av delmålen och en av resans allra vackraste platser.
– Vi cyklade in i Frankrike till otroligt fina Annecy. Det var enda gången vi unnade oss sôvmôrra (sovmorgon). Därifrån tog vi oss till Albertville. När vi gjorde vår tripp var turistsäsongen nästan över, men det var väldigt mycket folk ute och cyklade. Många hade elcyklar där nere. Många äldre cyklade dagsutflykter. Vi satt och käkade fralla i Strassbourg när vi mötte en 78-åring som kom med racercykel. Han var ute på träningsrunda med sin 82-årige kompis, berättar Janne.
De följde Isèrefloden som går från skidorten Val d’Iseré. Senare följde de floden Rhône. Efter fem dagars cykling i Frankrike, och totalt femton dagars cykling med strålande väder, nådde de sitt slutmål: Montpellier vid Medelhavet.
– Vi cyklade direkt ner till beachen, beställde öl, blev fotograferade och slängde oss i Medelhavet. Det var helt underbart att komma fram, säger Morgan.
– Ja, verkligen en go känsla och stolthet, inflikar Janne.
När det gällde hemresan hade de inte planerat den heller. ”Det löser sig”, tänkte de. Och visst löste det sig. En kompis till Morgan som ville titta till sin lägenhet i alperna nära Val d’Iseré, körde ner dit med Morgans bil. Janne och Morgan tog tåget dit. Cyklarna packades i bilen och 180 mil senare – efter tre veckors resa totalt – var de åter på ön och i fruarnas famnar, som de hade längtat efter.
– Många gånger under resan sa vi hur skôjj det hade varit om våra fruar varit med, säger Morgan.
– Ja, när vi sadd där på kwällera och åd den goe maden, så tänkte vi att nu skulle Susanne och Åsa varit här. Vi hoppas kunna hitta på något äventyr framöver där de också kan vara med, berättar Janne.
Vill inspirera andra
Att umgås så tätt i flera veckor kan slita, men Morgan och Janne trivdes väldigt bra tillsammans.
– Det är en förutsättning att personkemin funkar. Annars tar det bort det roliga, säger Janne.
– Hur upplägget ska vara får man nog vara överens om innan man ger sig i väg. Det var en enorm trygghet att vara två, förklarar Morgan.
– Jag tror det är lättare om man är få. Ju fler inblandade, desto fler viljor och desto krångligare kan det bli, säger Janne.
Sedan färjegubbarna kom hem har omgivningens reaktioner varit positiva. ”Vilken grymt häftig resa ni har gjort”, har många sagt till dem.
– Om vi kan sporra och inspirera andra att våga ge sig ut på ett eller annat äventyr, så är det jätteroligt. Det är mycket enklare än man tror, säger Morgan.
– Det svåra är bara att bestämma sig och komma till skott. Vi beställde båtbiljetterna rätt tidigt och fick ett datum. När vi väl kom i väg så gick allt så lätt. Hitta någon du trivs med och bestäm ett datum, säger Janne.
Båda två tror att många går runt med funderingar och drömmar i stil med: ”Tänk om man skulle gjort det eller det … Vad skôjj det skulle varit …”
– Bara gör det! uppmuntrar Morgan.
– Tia å åra (tiden och åren) går
så fort. Så gå inte och vänta, avslutar Janne.
/Lilian Andersson
